Ledare Sörmländska företag har svårt att få tag på kvalificerad arbetskraft. Det rapporterade P4 Sörmland på onsdagen. 

Enligt organisationen Företagarna är personalbristen framför allt ett tillväxthinder för de små företagen i länet, som behöver exempelvis ingenjörer, servicetekniker och mekaniker, vilket dock inte betyder att problemet stannar i regionen eller inom dessa områden.

I Sverige som helhet är det brist på kompetens inom tre av fyra yrken. När Arbetsförmedlingen listade vilka gymnasie- och vuxenutbildningar som leder till jobb fanns bland annat elektriker, golvläggare, kock, murare, svetsare och undersköterska bland bristyrkena (Aftonbladet, 2/7). Motsvarande på högskolesidan var exempelvis barnmorska, fritidspedagog, läkare, lärare, polis, psykolog och tandläkare. Allihop är yrken där det har varit brist i många år och där det sannolikt kommer att vara svårt att rekrytera framöver, om ingenting drastiskt görs.

 

Ett förslag är att angripa situationen från tre håll, där det första är att erkänna att arbetskraftsbristen är ett minst lika stort problem som arbetslösheten. Även om rekryteringssvårigheter länge har nämnts i flera olika sammanhang är det som att frågan aldrig får sin rättmätiga plats i debatten. I stället försvinner privata och offentliga arbetsgivares svårigheter bakom arbetslöshetssiffror och kritik mot regler för arbetskraftsinvandring.

Båda frågorna är för all del är värda att diskutera, men inget av problemen bör förstoras. Tvärtemot debattens riktning efterfrågar företagsorganisationer snarare att företagens möjlighet att rekrytera från utlandet förbättras än försvåras, eftersom bristen på rätt kompetens gör att många måste leta utomlands för att fylla sina luckor. Och tvärtemot vad man kan luras att tro har sysselsättningsgraden i Sverige aldrig varit högre än i dag.

 

För det andra behöver möjligheterna till vidareutbildning och omskolning mitt i livet öka. I oktober fanns cirka 193 000 öppet arbetslösa och för många av dem kan en yrkesutbildning vara avgörande för att steget ut på arbetsmarknaden ska bli verklighet (Dagens Samhälle, 4/12), vilket i sin tur förutsätter att det finns relevanta utbildningar som är anpassade efter den lokala arbetsmarknaden. I Eskilstuna fick exempelvis 93 procent av eleverna på kommunens yrkesutbildningar på Komvux jobb efter examen, bland annat som barnskötare, bygglärling och bussförare (Eskilstuna-Kuriren, 5/9).

Vidare krävs goda ekonomiska villkor för den som vill utbilda sig och erbjudandet kan med fördel vara generellt, så att fler kan fortbildas löpande för att undvika arbetslöshet.

 

För det tredje bör dagens tonåringar tipsas om vilka utbildningar som efterfrågas på arbetsmarknaden. Inte för att någon ska tvingas in i ett yrke som hen inte är intresserad av, utan för att ungdomar som ska ägna flera år åt en gymnasie- eller högskoleutbildning har rätt till så korrekt och allsidig information som möjligt.

Elever som inte planerar att läsa på universitetet har ofta mer nytta av att gå ett yrkesprogram än ett högskoleförberedande program på gymnasiet. Det finns ingen anledning för vuxenvärlden att hålla inne med den upplysningen.