Socialstyrelsen Àndrade riktlinjer för syrgas

Socialstyrelsen anklagas för att ha Ă€ndrat riktlinjer för palliativ vĂ„rd pĂ„ grund av att kommunerna inte kan erbjuda syrgas. Myndigheten sĂ€ger att de Ă€ndrat för att undvika att ta stĂ€llning. – Det var samma sak med munskydden, sĂ€ger Yngwe Gustafson, professor i geriatrik.

Socialstyrelsen anklagas för att ha Àndrat riktlinjer för palliativ vÄrd pÄ grund av att kommunerna inte kan erbjuda syrgas.

Socialstyrelsen anklagas för att ha Àndrat riktlinjer för palliativ vÄrd pÄ grund av att kommunerna inte kan erbjuda syrgas.

Foto: Claudio Bresciani/TT+ SkÀrmdump

Sörmland2020-05-15 06:40

Socialstyrelsen publicerade i början av april en skrift med rÄd kring symtomlindring för vÄrd i livets slutskede vid covid-19. VÀgledningen vÀnder sig till lÀkare eller sjuksköterska i hemsjukvÄrden, pÄ ett korttidsboende eller pÄ ett sÀrskilt boende inom kommunal omsorg. DÀr listas vanliga symtom Ätföljda av behandlingsrÄd.

För patienter som drabbats av hypoxi – syrebrist i vĂ€vnaden – rekommenderades syrgasbehandling, sĂ€rskilt vid syresĂ€ttning under 90 procent. Samma rĂ„d ges i det nationella vĂ„rdprogrammet för palliativ vĂ„rd som togs fram 2016.

Men i slutet av april Àndrades plötsligt behandlingsrÄdet. Nu skrev Socialstyrelsen i en ny version av skriften i stÀllet att syrgasbehandling "eventuellt" kunde prövas. Man skriver Àven man inte ens behöver mÀta syresÀttingen. "Följ symtomen och de kliniska tecknen snarare Àn saturationen, eftersom sambandet mellan hypoxi (syrebrist i vÀvnaden) och upplevd dyspné Àr lÄg i palliativ vÄrd. Det Àr dÀrför oftast inte nödvÀndigt att mÀta saturationen i livets slutskede".

Enligt myndigheten gjordes Àndringen "mot bakgrund av nytillkommen kunskap samt ytterligare dialog med sakkunniga". Men omskrivningen har vÀckt starka reaktioner bland lÀkare som anser att det verkliga skÀlet inte Àr medicinskt.

– Riktlinjerna Ă€ndrades nĂ€r Socialstyrelsen förstod att kommunerna inte har syrgasbehandling att tillgĂ„ och man insĂ„g att det kommer att bli för mĂ„nga Ă€ldre sjuka i covid-19 sett till antalet vĂ„rdplatser inom slutenvĂ„rden, sĂ€ger en lĂ€kare till tidningen.

BehandlingsrÄdet för hypoxi Àndrades frÄn en rekommendation om syrgas till att "eventuellt" anvÀnda syrgas. Enligt myndigheten beror Àndringen pÄ att man varken vill ta stÀllning för eller emot.
BehandlingsrÄdet för hypoxi Àndrades frÄn en rekommendation om syrgas till att "eventuellt" anvÀnda syrgas. Enligt myndigheten beror Àndringen pÄ att man varken vill ta stÀllning för eller emot.

Även Yngve Gustafson, professor i geriatrik, anser att Ă€ndringen handlar om att det inte finns nĂ„gon syrgas att tillgĂ„ i kommunerna.

– Det var samma sak med munskydden. Det finns inte tillrĂ€ckligt och dĂ„ sĂ€ger man att det inte behövs, trots att det Ă€r uppenbart att det handlar om tillgĂ„ng. Jag tycker att det Ă€r fullstĂ€ndigt hĂ€nsynslöst, sĂ€ger han.

Han ser ursprunget till dagens situation i Ädelreformen 1992, dĂ„ det samlade ansvaret för vĂ„rd och omsorg för Ă€ldre och handikappade övergick frĂ„n dĂ„varande landstinget till kommunerna.

– DĂ€refter försvann syrgasen successivt och i dag har man i stort sett inte tillgĂ„ng pĂ„ ett enda Ă€ldreboende. Besparingar och nedskĂ€rningar har urvattnat pĂ„ alla fronter – bemanning, arbetsvillkor, utrustning och medicinsk kompetens.

Thomas Lindén, avdelningschef pÄ Socialstyrelsens avdelning för kunskapsstyrning för hÀlso- och sjukvÄrden, förnekar att omskrivningen skulle ha nÄgot med bristande tillgÄng att göra.

– NĂ€r vi hade vĂ„r remissrunda blev det vĂ€ldigt tydligt att det finns olika behandlingspraktiker. En expertgrupp företrĂ€dde syrgas. DĂ€refter fick vi svar frĂ„n andra som företrĂ€dde en motsatt uppfattning. Vi tar inte stĂ€llning i den kontroversen och beslöt dĂ€rför att Ă€ndra formuleringen, sĂ€ger han.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!