Det är smärtsamt att varsla duktiga medarbetare

Som arbetsgivare vill jag ha trygga tillsvidaretjänster, heltid som norm, samtidigt som vi årligen fortsätter att anpassa verksamheten till gällande behov, replikerar barn- och utbildningsförvaltningens chef Lina Axelsson Kihlblom.

Som arbetsgivare vill jag ha trygga tillsvidaretjänster, heltid som norm, samtidigt som vi årligen fortsätter att anpassa verksamheten till gällande behov, replikerar barn- och utbildningsförvaltningens chef Lina Axelsson Kihlblom.

Foto: Joakim Serrander

Replik2024-03-19 20:19
Det här är en replik. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Replik på ledaren: Det är inte så här man blir en attraktiv arbetsgivare (14/3)

För exakt fem år sedan fastanställde Eskilstuna kommun 100 barnskötare, medarbetare som hade gått på långa vikariat, bland annat på grund av avsaknad av förskollärare. Vi gjorde det för att skapa kontinuitet och stabilitet, för en bättre förskola för barnen och för att vara en bra arbetsgivare.

Jag önskar att vi då visste att världen ett år senare skulle drabbas av en pandemi, att ett krig skulle utbryta i Ukraina, att det skulle leda till inflation och höjda räntor, att barnafödandet skulle gå ned påtagligt i Eskilstuna, liksom att riktade statsbidrag till förskolan skulle upphöra. Och även om vi hade vetat så frågar jag mig om vi hade valt att ha hundratals barnskötare, framförallt kvinnor med kortare utbildning, i osäkra visstidsavtal för att snabbt kunna ställa om i det fall barnkullarna skulle minska. 

Eskilstuna har en kommunal förskola med mycket hög kvalitet, hög inskrivningsgrad och med en ökad andel förskollärare per barn. Det är positivt. Det ska vi bibehålla. Vi har alltid arbetat med att anpassa personalstyrkan utifrån hur många barn vi har i förskolan, det är inget nytt, vi gör det varje år utifrån de prognoser vi har. Vi ökar bemanningen när vi får fler barn och minskar när vi får färre. Vi gör det för att ta ekonomiskt ansvar i förskolan och för att våra skattemedel ska räcka till all övrig verksamhet i kommunen, där cirka 80 procent av kommunens budget går till skola vård och omsorg.

Nu är vi tillsammans med resten av Sverige inne i en stor förändring där barnafödandet minskar drastiskt. Det för också med sig omfattande anpassningar av bemanningen inom förskolan. Det är inget vi gör med lätthet och naturligtvis inte som ett led i för att vara en attraktiv arbetsgivare. Det är smärtsamt att varsla duktiga medarbetare om uppsägning, det innebär en stor ansträngning för hela vår organisation och det påverkar arbetsmiljön negativt. 

Däremot kan jag lova att vi kommer fortsatt lägga allt fokus på att hitta handlingskraftiga lösningar för våra medarbetare som nya tjänster, nya vägar till försörjning och pensionslösningar. Som arbetsgivare vill jag ha trygga tillsvidaretjänster, heltid som norm, samtidigt som vi årligen fortsätter att anpassa verksamheten till gällande behov. Och jag kan också lova att vi kommer att göra allt vi kan för att omställningen ska påverka barnen i våra förskolor så lite som möjligt. 

Lina Axelsson Kihlblom
Förvaltningschef, barn- och utbildningsförvaltningen

__________________________________________
Svar direkt

Att tolka prognoser är varken barn- och utbildningsförvaltningens, förskolenämndens, grundskolenämndens och eller gymnasienämndens starka sida.

Kommunen överskattade antalet gymnasieungdomar med fler än 700 platser eller omräknat en hel gymnasieskola. Trots att prognoserna om ett ökande antal elever ifrågasattes valde kommunen ändå att bygga en ny skola, Zetterbergsgymnasiet. Det fick konsekvenser för ekonomin. I den anpassade grundskolan (tidigare grundsärskolan) underskattades i stället antalet elever. I slutet av 2022 hade man akut platsbrist och situationen beskrivs som ohållbar. Även i förskolan överskattades antalet elever uppenbarligen. 

Att inte kunna tolka prognoser rätt kostar. Dels rent materiellt exempelvis i form av ökade kostnader för onödiga lokaler. Dels personellt till exempel i form av den oro varslen väcker hos de anställda som blir av med sina jobb – men också hos dem som blir kvar. Oron drabbar även barnen i förskolan och deras föräldrar. 

Hade man varit skickligare på att tolka prognoserna hade man också haft mer resurser kvar att spela med. Detta oaktat den höga inflationen, lågkonjunkturen eller något annat skäl. 

Totalt har 227 anställda inom förskolan – 122 personer förra året och 105 i år – varslats. Alla har eller kommer inte att förlora sina jobb, men många gör det. När det gäller så här stora varsel är det ganska uppenbart att kommunen sett behoven att minska antalet anställda under en längre tid. Ändå har kommunen inte försökt att hålla ihop processen – trots att det inte skiljer många månader mellan att de sista medarbetarna fick sluta och nästa varsel lades. De 50 medarbetare som varslades förra året fick exempelvis jobba kvar med visstidsanställning till årsskiftet 2023/2024. Därmed valde kommunen att förlänga en plågsam process för alla inblandade. När de anställda inom förskolan trodde att de kunde andas ut kom nästa smäll. 

Det är inte så man skapar sig ett rykte som en attraktiv arbetsgivare som månar om sina anställda.

Ledarredaktionen