Än så länge har ingen tagit på sig ansvaret för dådet, rapporterar The Guardian (1/8). Förståeligt nog har rädslan för sekteristiskt våld i landet ökat under det gångna året. Vidden av denna religionsförföljelse blundas det ofta för.
Mellan åren 2015 och 2016 ökade antalet civila dödsoffer i terrorattentat. Sedan årets start har över 1700 civila dödats i Afghanistan. Det är ett ofattbart människospill och lidande som terrorn innebär.
Enligt Migrationsverkets sammanställda rapport ”Lägesanalys: Afghanistan” från juni har den civila dödssiffran för samma period förra året sjunkit med några procentenheter. Dödstal kan självfallet variera från år till år, och 2016 års ökning kan förklaras med enskilt stora terrorattentat. Med detta sagt, så har säkerhetsläget i Afghanistan försämrats avsevärt de senaste åren, och konflikterna har intensifierats.
I rapporten går det att läsa hur det under första halvåret 2017 varit ökade stridigheter mellan afghanska styrkor och de militanta krafter som utgörs bland annat av den afghanska motsvarigheten till IS samt olika talibangrupperingar. Beroende på var de lever i landet drabbas befolkningen olika mycket, och livsförhållanden varierar beroende på vilka fraktioner som befolkningen lever under. 60 procent av distrikten är under regeringskontroll, 11 procent av distrikten under IS- eller talibankontroll, medan 29 procent av distrikten är omstridda, enligt samma rapport.
Tisdagens attack mot moskén i Herat är inte en enskild händelse. De senaste åren har flera dödliga och blodiga attentat uppmärksammats. För lite mindre än ett år sedan attackerade IS en demonstration i Kabul, något som krävde närmare 100 liv medan tredubbelt fler skadades. Talibanerna är misstänkta för den attack som antas ha varit riktad mot tyska ambassaden i maj. Den tog över 150 liv. Ännu fler skadades allvarligt. Och för ett par dagar sedan utsattes en ambassadtransport för ett självmordsattentat av talibanerna, som då dödade 38 personer. Våldet och dödandet kommer i spridda skurar.
Det finns en lång historia av trakasserier och diskriminering av etniska minoritetsgrupper, och även av dem som följer den shiitiska grenen av islam i Afghanistan – en diskriminering som ofta ringaktas och kan leda till förföljelse i hemlandet.
Det finns en oro i Afghanistan för att den antishiitiska IS-gruppen riskerar blåsa liv i ett sekteristiskt våld som inte funnits i landet sedan 90-talets etniska inbördeskrig. Sekterismen, som är framträdande i Irak och Syrien, kan dessutom riskera att följa med IS-medlemmar som flyr sina omfattande förluster i Irak, när de vänder sitt intresse mot sin afghanska motsvarighet.
Trots den osäkra situationen i landet har Migrationsverket ännu inte uppdaterat det rättsliga ställningstagande som myndigheten gjorde klart i december förra året. De finner i dagsläget inget behov av att uppdatera de rättsliga dokumenten, vars syfte är vägledning under beslutsprocessen. Det är förståeligt att myndigheten behöver tid på sig för att få en helhetsbild av situationen och se huruvida det försämrade säkerhetsläget kan antas vara långvarigt eller inte.
Det försämrade säkerhetsläget i Afghanistan ger dock mycket goda skäl för Migrationsverket att se över afghaners rätt till skydd i Sverige. För det blir allt svårare att leva i landet.