Bävern har etablerat sig i Strängnäs

Bävern är ett djur på ständig frammarsch i länet. Strängnäsbygden utgör inget undantag. Tydliga spår efter gnagare kan skådas i bland annat Eldsund.– Det kanske finns en hydda bara hundra meter härifrån, förklarar kommunekologen Gustav Björnstad.

Foto:

Övrigt2018-01-22 16:58
Det här är en replik. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Efter att vi fått tips om bäverns aktivitet och ha gjort lite sonderingar vid vattendraget väster om centrala Strängnäs stämde tidningen träff med Gustav Björnstad för en exkursion.

Cirka 50 meter från landsvägen mellan Strängnäs och Vansö, inte långt från brofästet på riksväg 55, ser det nästan ut som ett slagfält.

– Här är det tveklöst så att bävrar varit i farten, och det alldeles nyligen. Spåren är färska, fastslår Gustav Björnstad.

Vissa mindre träd har fällts medan de större pryds av rejäla bitmärken.

– Bävrar brukar arbeta familjevis, men ett djur kan på egen hand kalasa på ett träd, helst asp, berättar Gustav Björnstad.

Att han och tidningens reportageteam skulle få se en livs levande bäver en förmiddag i januari bedömer han inte som särskilt troligt.

– De där djuren är mest nattaktiva. Men vid skymningen kan man nog ställa sig en liten bit härifrån och märka av viss aktivitet.

Bara för att just den här ytan vid vattnet utgör rena guldgruvan för bävern innebär det inte automatiskt att deras bostad, en hydda, finns alldeles i närheten.

– Men jag utesluter det absolut inte, säger Gustav Björnstad och syftar på att Eldsundsån just här påminner om rena vårfloden storleksmässigt.

– Deras hem kanske finns i Mälaren, eller lika gärna västerut i Gullringen. Den sjön är väldigt igenväxt och då är det svårt att upptäcka eventuella hyddor. Bävern är en god simmare, även under vatten, och grenar kan de transportera i flera kilometer.

Vad händer med alla träd som djuren fäller?

– Dels används grenar till att bygga hyddor, dels är de växtätare till hundra procent.

Hur låter det när bävern skrider till verket mot träd och buskar?

– Ljudet kan beskrivas som raspande och gnisslande.

Tittar man åt andra hållet i näringskedjan måste bävern se upp för rovdjur.

– Det är bland annat lodjuret som kan ha ihjäl bävern. Därför bor de tryggt i sina hyddor, där utrymmet består av två kammare som oftast är matplats och sovplats, berättar Gustav Björnstad.

Kan en bäver skada människor?

– I regel är de väl väldigt tillbakadragna och ofarliga. Men det har hänt att människor blivit bitna när de badat. Dessutom finns det en incident från en busshållplats i Stockholms län dit en bäver hade förirrat sig. En närgången person blev då attackerad. Men så reagerar ofta djur när de känner sig trängda. Det är ju likadant med till exempel ormar.

Personen som tipsade tidningen om bäverns framfart i Eldsundsån har också lagt märke till aktivitet på några öar mellan Fogdölandet och Tosterön. Tidningen har tidigare bland annat skrivit om hur bävrar ställt till det för museijärnvägen i Mariefred.

– Visst är det så att bävern etablerat sig här i trakten, och att djuret kommer närmare tätorterna är ingen nyhet, konstaterar Gustav Björnstad.

För egen del har han bland annat studerat djuret i Finnsjön i Åkers bergslag.

– Där kan man klart och tydligt se hyddorna de byggt.

Kan väga kring 20 kilo

Bävern, Castor fiber, är Sveriges största gnagare. Den kan väga 18–22 kilo och blir 70–100 centimeter lång, plus svansen på 30–40 centimeter. Den lever framför allt i vatten och är nattaktiv. Så den kan vara svår att få syn på. Kullarna består av en–fyra ungar och de föds i juni. Ungarna stannar hos föräldrarna i två år.

Källa: Naturhistoriska riksmuseet.