Kampsporten capoeira uppkom under tiden då Brasilien var kolonialiserat. De brasilianska slavarna fick inte lära sig att skriva, läsa och definitivt inte att slåss, men något de fick göra var att dansa och sjunga. Capoeiran är en kamouflerad kampsport där utövaren behöver ha full kontroll på såväl kroppen som sinnet.
I Eskilstuna träffas Sinal Arte Capoeira två gånger i veckan i ABF:s lokaler för att träna med professor China som är gruppens grundare. Det är ofta fysiskt jobbigt – konditionen tränas, balansen utmanas och smidigheten blir bättre. Men lika mycket som det är en fysisk aktivitet, lika mycket är det glädjen som styr.
– Vi sjunger och spelar musik samtidigt, det är en del av capoeiran. Två personer kliver in i en ring som formats av de andra. Ringen sjunger och spelar musik medan utövarna dansar fram rörelserna, det hela handlar om improvisation, säger Ricardo Videla, en av ledarna i Sinal Arte Capoeira, och fortsätter:
– Det är som en dialog med den andra. Ibland kommer man överens och ibland inte. I grunden rör man aldrig varandra utan sparkar till exempel ovanför. Det gäller att ha full kontroll på sig själv och på omgivningen.
Det gäller att ha full kontroll på sig själv och på omgivningen
Gång på gång säger han att det är svårt att i ord beskriva capoeira, den är så mycket och har en sådan djup innebörd. Men något han vill betona är att de är lika mycket musiker och kampsportare.
– Det är den absolut bästa kombinationen, säger han.
Det som lockade honom själv till kampsporten var kamsportens historia samt den spännande musiken. Då han tidigare varit musiker var det något som passade honom perfekt.
– Capoeira har egna låtar på portugisiska som är det officiella språket. Beroende på vilken typ av låt som spelas och sjungs rör sig personerna i ringen olika. Musiken bestämmer vilken stil och någon som är bra ska kunna bemästra alla stilar.
Kampsporten utförs barfota och med helvita kläder. Anledningen till de vita kläderna är främst praktisk, det ska gå att röra sig smidigt och lätt kunna se om någon blivit träffad.
– Det finns en legend bland capoeira-utövare. Att gamla mästare från förr använde vita kläder som ett sätt att visa sina färdigheter, de bästa mästarna höll sina kläder rena efter kampen, som ett bevis på att smidigt kommit undan motståndarens offensiv, säger Ricardo.
Deltagarna är allt från endast några år gamla till långt över pensionsåldern. Genom att lära sig grunderna har personen kommit långt, även om det kanske är häftigt att kunna stå på huvudet.
– De som är riktigt duktiga som jag har sett är drygt femtio år och har hållit på hela livet. De behöver knappt röra sig utan de läser av spelet och det räcker med små rörelser för att manövrera bort den andra, säger Ricardo.