Sortering av matavfall infördes 2006 i Eskilstuna. Eskilstuna Energi och Miljö (EEM) investerade i, den för tiden, bästa tekniken och kunde framställa slurry (biomassa som används vid biogastillverkning) av cirka 30 procent av matavfallet. Resterande del (rejekt som exempelvis skal, benbitar, plast och andra förpackningar) gick till förbränning.
Att inte större del än så blev slurry berodde varken på att sorteringskvaliteten på matavfallet var dålig eller att EEM inte skötte sin del. Tvärtom har Eskilstunaborna hela tiden varit bra på att sortera och EEM har arbetat intensivt med att förbättra produktionsprocesserna – allt för att ta tillvara på så mycket som möjligt. Att andelen restprodukt blev 70 procent berodde på att den tidens produktionsanläggningar inte var bättre än så.
2014 beslutade EEM att investera, efter godkännande från styrelsen, i en ny anläggning som stod helt klar december 2018. Numera blir 90 procent av matavfallet slurry som rötas i Huddinge och Södertälje. Dessa anläggningar producerar biogas och rötresten blir biogödsel. Miljömässigt är detta en bättre lösning än att röta matavfallet på Ekeby då resterna därifrån inte används på åkermark.
Innan anläggningen stod helt färdig hade vi inte möjlighet att mellanlagra all slurry vi producerade. Vi prioriterade att ta till vara allt matavfall från hushåll och storkök som håller hög sorteringskvalitet. Dåligt sorterat matavfall från vissa livsmedelsbutiker beslutade vi att under denna period skicka till förbränning direkt. Det innehåller mycket förpackningsmaterial och kan därmed inte tas till vara lika bra som matavfall från hushåll, storkök och restauranger.
Eskilstunabornas insatser inom sortering kombinerat med EEM:s hantering av det utsorterade matavfallet innebär stora vinster för miljön. Min förhoppning är att Eskilstunaborna, trots negativa rubriker i Eskilstuna-Kuriren, fortsätter att sortera sitt matavfall.
Miljöarbetet vi utför tillsammans är ingen blåsning, det är en framgångshistoria som många andra kommuner inspireras av.
Vesa Hiltula
Återvinningschef
SVAR: Det finns två problem med företagets hantering av denna fråga. Det ena är brist på information till allmänheten. Att en tredjedel av matavfallet har bränts under de två senaste åren, liksom att 70 procent brändes tidigare år, är en nyhet för de allra flesta medborgare och kunder. Det borde ha kommunicerats tydligare.
Det andra problemet är själva oförmågan att omvandla allt matavfall, eller åtminstone 90 procent, till slurry under 2017 och 2018. Det påpekas nu senast av politikerna i Strängnäs.
Vesa Hiltula snabbspolar mellan 2014 och 2018: "Innan anläggningen stod helt färdig hade vi inte möjlighet att mellanlagra all slurry vi producerade". Det klargör inget. Varför fanns inte mellanlagringskapacitet för all slurry när den nya maskinen på Lilla Nyby togs i bruk 2016?
Det är förstås bra att återvinningschefen svarar oss. Men det hade varit mer intressant att få ett klargörande från bolagsstyrelsen som hittills mest grumlat bilden. Lars Andersson (S) och Ann-Sofie Wågström (S) allt är i sin ordning. Brister de i kunskap om bolagets verksamhet, försöker de fly undan sitt ansvar eller både och?
Ledarredaktionen