Fibernät i Näshulta kan försenas efter pengatvist med kyrkan

I Näshulta grävs det fiber för glatta livet. Men inte på kyrkans mark. Kyrkan begär mer ersättning för grävningen på marken än vad entreprenören är villig att betala. Vilket kan försena arbetet och göra en del av de boende fiberlösa.

Sven-Erik Öhlin är egendomsförvaltare i Strängnäs stift.

Sven-Erik Öhlin är egendomsförvaltare i Strängnäs stift.

Foto: Lillsebbas Camilla

Övrigt2018-01-05 06:44
Det här är en replik. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Sjok av is ligger kvar här och var på marken i Näshulta fast termometern visar plusgrader. Trots vintertider är grävningen av fibernät till hushållen i Näshulta i full gång sedan slutet av november.

I snitt grävs drygt en halv kilometer kabel ner i marken per dag. Men Peab, som utför arbetet på uppdrag av fiberleverantören Zitius, har fått planera om arbetet eftersom de ännu inte har lov att gräva ner kabeln på den mark som ägs av Svenska kyrkan. Anledningen är att parterna inte kommer överens om ersättningen kyrkan ska få för att kabeln ska läggas ned i deras mark.

– De har begärt en ersättning som är flera gånger högre det gängse priset, säger Hans Eriksson, ledamot i föreningen Näshulta Fiber.

Enligt honom ligger snittpriset på strax under fem kronor per meter grävd mark. Strängnäs stift har begärt 18 kronor per meter.

– Vi har ett uppdrag att förvalta den egendom som Strängnäs stift har på bästa möjliga sätt, säger Sven-Erik Öhlin på egendomsförvaltningen i Strängnäs stift, som menar att priset ligger i linje med deras gällande riktlinjer.

Men ett pris som ligger så långt över det normala är inte ekonomiskt hållbart, menar Hans Eriksson. Det skulle bli för dyrt för kunderna och resultera i att föreningen inte skulle kunna dra kabeln på kyrkans mark och därmed inte nå ut till alla kunder.

– Några av dem som köpt fastigheter inne på kyrkans mark kan då bli utan fiber, säger Hans Eriksson.

Ärendet ska nu lämnas in till Lantmäteriet som kan besluta att Svenska kyrkan måste acceptera ett lägre pris enligt ledningsrätten, en lag som kan tvinga markägare att godkänna samhällsnyttiga ledningsdragningar på sin mark.

En process som, enligt Zitius, riskerar att försena arbetet och göra att fibernätet för en del kunder dröjer längre än väntat.

– Vi måste göra stopp när vi kommer till kyrkans mark och har projekterat om för att undvika den så mycket det går, säger Hans Eriksson.

Priset har, enligt Sven-Erik Öhlin, även bestämts utifrån erfarenheter från andra arbeten som inte hållit måttet.

– Det har varit väldigt dålig kvalité på en del av de entreprenader som utförts. De har inte hållit de sträckningar och djup som avtalats vilket gör att vi blir extra försiktiga. Det har varit lite vilda västern över de dragningar som är gjorda, säger Sven-Erik Öhlin.

Hans Eriksson berättar att kablarna grävs ner på ett djup mellan 55 och 60 centimeter, enligt avtalade regler.

– Titta, det blir finare efteråt än innan, säger Hans Eriksson, och pekar på en grävmaskin som plattar till jorden med skopan efter att en kabel nyss lagts i marken.

Rättelse: I en tidigare version av artikeln stod det att snittpriset är bestämt av Lantbrukarnas riksförbund, LRF, vilket inte är riktigt.

Ledningsrätten

Ledningsrätt gör det möjligt för en ledningsägare att dra fram sina ledningar över annans mark för att viktiga samhällsfunktioner som el, telefoni, bredband, fjärrvärme, vatten och avlopp, ska bli tillgängliga för alla. Fastighetsägaren har rätt till ekonomisk ersättning för dragningen eftersom det innebär ett intrång i äganderätten. Kan inte parterna komma överens om ersättningsbeloppet värderar Lantmäteriet priset.

Källa: Lantmäteriet