För el till stål krävs kraftverk

Stål skulle, tekniskt sett, kunna göras utan kol i masugnen.

Foto:

Övrigt2017-07-06 05:00
Det här är en replik. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Används vätgas i stället för kol för att få bort syret ur malmen släpps inte klimatskadlig koldioxid utan miljöneutral vattenånga ut i luften.

Ett projekt för att undersöka detta har startats av SSAB, Vattenfall och LKAB. Det öppnar spännande industriella perspektiv, och vi har skrivit om det förut ett par gånger här på ledarsidan.

Sedan har regeringen fått till en arbetsgrupp med en rad stålföretag samt branschorganisationen Jernkontoret. Outokumpu företräds av platschefen i Avesta, Pål Åström. Som ordförande har regeringen placerat Svante Axelsson, som tidigare använde sin ledande befattning i Naturskyddsföreningen till att verka för kärnkraftens avstängning.

På torsdagen skrev den samlade arbetsgruppen i Dagens Nyheter att den om åtta månader ska ge statsministern en ”färdplan” för en stålindustri med ”fossilfri konkurrenskraft”. Det är en intressant artikel, för det som står i den, liksom för det ord som man helt undviker att nämna.

Industrins företrädare, som står för de flesta namnen i inlägget, får det sagt som de vill om att få statliga pengar till det stora, avancerade projektet.

Ordföranden har i gengäld fått skriva en artikel helt fri från det onämnbara ordet, som börjar på K.

För att ha vätgas i stället för kol i masugnen måste man med elektrolys dela vattenatomer för att få vätgas (och syrgas) i väldiga mängder. För detta och för processvärme krävs massor av elektricitet. För den mängd stål som tillverkas i Oxelösund och Luleå handlar det enligt SSAB:s och Vattenfalls preliminära beräkning om 20 TWh elström per år. Det motsvarar bortåt en tredjedel av de svenska kärnkraftverkens totala årliga leveranser, som de brukat vara innan de nedläggningar som nu är på väg,

Det är lovvärt att pröva om de största fossila utsläppen från industrin kan elimineras genom övergång till processer som där elström används. Men det ökar då i väldig omfattning elsystemets behov av ström, för baslasten som inte kan få fluktuera med vindar eller solljus. Att göra detta och samtidigt låta bli att bygga ett antal nya, stora kärnreaktorer är ett räknestycke som inte kan gå ihop.

Ordet på K kommer de inte ifrån, även om de just nu undviker det på DN Debatt.