NÀr en rad kvinnor i Hollywood anklagade producenten Harvey Weinstein för sexuella övergrepp under hashtaggen #metoo sattes ett hjul i rullning som Ànnu inte stannat upp. VittnesmÄl frÄn kvinnor i bransch efter bransch har satt ljus pÄ ett genomgripande strukturellt problem. Ett flertal profiler inom media har anklagats för sexism och/eller sexuella övergrepp och nu gör den kvinnliga journalistkÄren ett kraftfullt stÀllningstagande under hashtaggen #deadline.
âJag skriver pĂ„ som en markering, eftersom vĂ„r bransch Ă€r en del av samhĂ€llet, som fortfarande inte uppnĂ„tt jĂ€mstĂ€lldhet fullt ut, och dĂ€r det kan vara tufft att sĂ€ga ifrĂ„n nĂ€r patriarkala strukturer kommer till uttryck och övergrepp sker, sĂ€ger Marie Hillblom som Ă€r chefredaktör för Katrineholms-Kuriren.
Marie Hillblom har inte sjÀlv blivit utsatt för sexuella trakasserier eller övergrepp, detsamma gÀller Katrineholms-Kurirens reporter Rosel Jern. Hon Àr en av dem som har valt att skriva pÄ uppropet anonymt, men vÀljer att ÀndÄ berÀtta i tidningen om att hon stÀller sig bakom #deadline.
âJag har skrivit pĂ„ anonymt eftersom jag inte har anledning att hĂ€vda att det förekommer sexuella trakasserier pĂ„ min arbetsplats. Men jag stöttar uppropet mot sexism och övergrepp, oavsett var de förekommer, sĂ€ger Rosel Jern.
Catarina Nitz Àr kulturredaktör pÄ Eskilstuna-Kuriren med StrengnÀs Tidning samt stÀllföretrÀdande ansvarig utgivare. Hon började pÄ koncernen för 20 Är sedan och har tidigare bland annat varit kulturredaktör pÄ Katrineholms-Kuriren. Hon beskriver hur sexismen varit nÀrvarande bÄde innanför och utanför redaktionens dörrar, men att det har blivit bÀttre med Ären.
âJag har blivit sexistiskt bemött och tafsad pĂ„ flera gĂ„nger nĂ€r jag har varit ute pĂ„ uppdrag, en vd inom nĂ€ringslivet tafsade mig pĂ„ benet mitt under en intervju och jag har sett hur en manlig kollega stĂ€llt sig och flĂ„sat en ung vikarie i nacken, sĂ€ger Catarina Nitz.
Under hennes tidiga Är pÄ koncernen kÀnde hon sig ofta som en maskot eller kuttersmycke och hon talar om en kramkultur.
âJag har ofta blivit ofrivilligt kramad och fĂ„tt nedlĂ„tande klappar pĂ„ huvudet, men det har blivit sĂ„ mycket bĂ€ttre, sĂ€ger Catarina Nitz som dock fortfarande Ă€r övertygad om att man som ung kvinna med osĂ€ker anstĂ€llning i branschen Ă€r utsatt.
âDet Ă€r hemskt om man inte vĂ„gar sĂ€ga ifrĂ„n, men man Ă€r rĂ€dd för att skapa dĂ„lig stĂ€mning och framför allt för att bli rökt. MĂ„nga vĂ€ljer att inte prata om det för man vet inte hur det skulle tas emot, sĂ€ger Catarina Nitz.
NÀr #metoo började spridas hamnade mediebranschen snabbt under lupp, trots det hann flera andra branscher med att göra upprop innan mediekvinnorna nu gemensamt sÀtter ner foten.
âVi har ofta blickarna pĂ„ andra, att beskriva vĂ„r omvĂ€rld Ă€r en del av det journalistiska yrkesutövandet. Men det hĂ€r Ă€r vĂ„r verklighet, att beskriva oss sjĂ€lva tror jag Ă€r svĂ„rt för mĂ„nga av oss. NĂ€r vi nu pratar om det mĂ€rks det att mĂ„nga tycker att det Ă€r en lĂ€ttnad, det Ă€r en tsunami av minnen, erfarenheter och vrede, sĂ€ger Catarina Nitz.
Vad hoppas du detta ska leda till?
âJag tror att mycket redan har hĂ€nt, att det Ă€r lĂ€ttare att sĂ€ga ifrĂ„n, att mĂ„nga mĂ€n kommer att tĂ€nka sig för och att de mĂ€n som inte gör de hĂ€r sakerna i alla fall har fĂ„tt upp ögonen för att det existerar.
Marie Hillblom hoppas att uppropet ska leda framÄt i strÀvan mot mer jÀmstÀlldhet pÄ arbetsplatserna och i samhÀllet i stort.
âJag hoppas att vi tillsammans kan ge varandra styrka att sĂ€ga ifrĂ„n och jobba för jĂ€mstĂ€lldhet och alla mĂ€nniskors lika vĂ€rde. Det krĂ€ver mod att vara den som bryter en struktur. Eftersom vi Ă€r sĂ„ mĂ„nga, hoppas jag att det kan bli en rejĂ€l kraft och att det sker en förĂ€ndring.
Rosel Jern Àr och har under mÄnga Är varit jÀmstÀlldhetsombud för Journalistförbundet pÄ Katrineholms-Kuriren. Hon uppmanar sÄvÀl arbetsgivare som arbetstagare och fackliga företrÀdare att lÀsa pÄ vad Diskrimineringsombudsmannen, DO, har att sÀga.
âDĂ€r framgĂ„r vad som gĂ€ller. AnvĂ€nd lagen! Arbetsgivaren har skyldigheter, som anges dĂ€r, arbetstagaren ser vilka rĂ€ttigheter den har och fackliga representanter fĂ„r verktyg, sĂ€ger Rosel Jern.
Ett sÀtt för arbetsgivare att jobba med frÄgan Àr att genomföra anonyma enkÀter, dÀr de anstÀllda fÄr frÄgan om de har utsatts för trakasserier, framhÄller Rosel Jern. PÄ sÄ vis borde arbetsgivaren lÀtt kunna upptÀckta eventuella problem.