Landstinget kommer betala närmare kvarts miljard för hyrpersonal

Landstingets kostnader för hyrpersonal kan i år nå en kvarts miljard kronor inom sjukvården. Skapa bättre arbetsmiljö med chefer som lyssnar på personalen och gör så att man trivs. Det är några råd från läkare till landstingsledningen.

Marie Engman, kirurg på Nyköpings lasarett, säger att det finns mycket positivt med att vara fast anställd, men att personalen måste få bestämma mer över sitt arbetsinnehåll.

Marie Engman, kirurg på Nyköpings lasarett, säger att det finns mycket positivt med att vara fast anställd, men att personalen måste få bestämma mer över sitt arbetsinnehåll.

Foto:

Övrigt2017-09-06 20:41
Det här är en replik. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Kostnaden för hyrpersonal för årets första sex månader landar på 138 miljoner kronor. I paritet med vad landstinget betalade för hela året 2013. Landstinget tvingas många gånger betala dubbelt så mycket för hyrpersonal jämfört mot den egna personalen.

– Ett av våra stora bekymmer, säger Monica Johansson (S) landstingsstyrelsens ordförande, om kostnaden för hyrpersonal.

Oppositionsrådet Magnus Leivik (M) har gång efter annan pratat om att det måste till ett annat ledarskap, mer inlyssnande på personalen, och mer pengar till sjukvården.

Landstingets plan var för några år sedan att minska kostnaden. I stället har det blivit tvärtom. Kostnaden för hyrpersonal är som ett godståg, som rusar nästan okontrollerat fram.

Ett tiopunktsprogram togs fram i fjol och 1 januari 2019 ska landstinget vara oberoende av hyrpersonal.

Andra landsting delar Sörmlands bekymmer med höga kostnader för hyrpersonal. Men det finns undantag.

Men det är inte enkom lönen som gör att personal lämnar en fast anställning. Flera pratar om den ökade möjligheten att styra över sin arbetstid.

Marie Ackelman arbetade som läkare på Kullbergska sjukhuset. Hon sa upp sig efter en, som hon upplever, ohållbar arbetsmiljö. I dag arbetar hon som hyrläkare i Värmland och tjänar bättre och arbetar mindre. I lönen ingår skatter, försäkringar, arbetsgivaravgifter och hennes vidareutbildningar, poängterar hon.

– Det är inte pengarna i huvudsak som gjort att jag tog steget att jobba som hyrläkare, utan om friheten att kunna bestämma arbetsbörda, arbetsinnehåll och kompetensutveckling, säger Marie Ackelman.

Den bilden delar Magnus Eneberg när han arbetade som hyrläkare, uppger han.

– Pengar var inte den primära drivkraften för mig. För mig handlade det om den personliga utvecklingen, säger han.

Han har i dag anställning på Nyköpings lasarett, som chef på psykiatriska kliniken. Som chef säger han att det gäller att få personalen att trivas.

Och arbetsmiljön trycker såväl Kommunal som Vårdförbundet som Läkarförbundet på.

– Det finns egentligen ingen brist på personal i dag i Sverige. Men om man ska lyckas komma ur beroendet av hyrpersonal måste man satsa sig ur. Skapa attraktiva arbetsplatser, där man känner att man trivs. Satsa på fortbildning, säger Elin Karlsson, vice ordförande i läkarföreningen i Sörmland, och kirurg på Mälarsjukhuset.

Marie Engman är ordförande i läkarföreningen och anställd som kirurg på Nyköpings lasarett. Hon prisar fast anställning, som ger möjlighet att kunna vara delaktig i vårdens utveckling. Men hon ser också fördelarna med att vara hyrläkare.

– Det handlar om att få möjlighet att bestämma över sitt arbetsinnehåll, fortbildning, säger Marie Engman.

Över 7000 anställda

Landstinget försöker på flera sätt rekrytera personal. Landstinget har bland annat en sida på Facebook och lediga tjänster. Dessutom marknadsför landstinget sig via annonser på bussar och bio, som ingår i det tio punktsprogram som tagits fram.

Sjukfrånvaron bland personalen har ökat lite, men det finns tecken på att den är på väg ned.

Antalet anställda inom landstinget, exklusive landstingets bolag som Folktandvården, Landstingsservice, D-data, var vid juli 7006, vilket är en ökning med 133 personer jämfört med juli förra året.