Under rubriken ”Mindre demokrati för liten kommun” förklarades att samarbete mellan kommuner gjorde att människor i små kommuner förlorade i demokrati. Slutklämmen ”Det är något att tänka på för dem som säger nej till att slå ihop kommuner till större” fick onekligen ett och annat ögonbryn att åkt upp.
Hur kan demokratin öka om kommunerna blir större? Med traditionella socialistiska stordriftstankar hamnar väl ledarsidan rätt. Demokrati ses där ofta som ett mått på hur mycket man kan få ut av välfärden. Chanserna kan tänkas öka med större kommuner. Om ledarsidan har rätt kan man undra varför man inte drivet att Sverige ska vara en enda kommun.
Vi som trodde att tidningen var liberal undrar onekligen om inte ledarredaktion tappade ratten för ett ögonblick. Ta till exempel diskussionen om nya regioner. Den handlade främst om att sjukvården behövde mer pengar, inte om att förbättra demokratin. Att Sveriges kommuner lider av demokratiunderskott, är ingen nyhet. Människor känner att de inte kan göra sin röst hörd. Stora kommuner försöker till och med “härma“ den lilla kommunen genom att skapa kommun- eller stadsdelsnämnder.
Den liberala ansatsen är att demokrati är ett sätt att ta beslut. Centralt är “styre av folket”, det vill säga alla kommuninvånarnas möjlighet att påverka beslut. En människa, en röst. Stor, liten, gammal, ung, rik eller fattig, alla har en röst.
De som väljer att bosätta sig i en liten kommun har egna skäl till det. Människor är och tänker olika. Ledarredaktionen behöver förklara hur en speciell medborgares demokrati förbättras om till exempel en liten kommun med 8 000 invånare slås ihop med en som har 100 000? Det är inte bara statistiken som pekar på att demokratin försämras. Forskningen har otaliga gånger visat att inflytandet och kontakten med politikerna förloras. Den “politiska alienationen” ökar, till och med så brutalt att samhällskontraktet i många områden i dagens Sverige är i gungning.
Våra gamla, små kommuner, där de flesta kände och visste vilka deras politiker var, där fanns en lika reell som påtaglig demokrati. Närheten och vardagens alla slumpvisa möten, med olika lokala makthavare, innebar att de som var intresserade av en fråga hade en positiv marginalnytta av sitt engagemang. Så är det inte i stora kommuner. Borde inte ledarsidan varna för kommunsammanslagningar?
Lars Larsson
Jan Rudengren
Medlemmar i Strängnäs ekonomiråd, en grupp med syfte att granska offentlig ekonomi.
Repliken kommenteras i dagens huvudledare.