Svar på Niklas Frykmans debattinlägg "Bekämpa klyftorna med liberal politik" från 11 juli.
Det är glädjande att Liberalernas gruppledare Niklas Frykman nu omfamnar och erkänner vänsterns långa kamp att klassklyftor och utanförskap i samhället är ett stort problem. Tyvärr fortsätter liberalerna att tro att lösningen på denna kamp är hårdare straff, lägre löner, avregleringar, fler poliser och plikter.
Vänsterpartiet ser ett stort problem med de ökade klassklyftorna som ökat sedan 1990-talet och som sedan alliansregeringens reformer från 2006 nu helt spårat ur. De fem procent av medborgarna med lägst disponibel inkomsten har näst intill haft oförändrade inkomstökningar. Medan de rikaste fem procenten fått en enorm ökning av den disponibla inkomsten under samma period.
Att stora inkomstklyftor leder till problem i samhället är ingenting nytt. Det är allmänt känt att detta leder till utanförskap, bristande skolresultat för elever med föräldrar med låg inkomst och i värsta fall brottslighet. Att detta utanförskap från arbetsmarknad och personlig utveckling också går i arv är något som den svenska välfärdsmodellen har som uppgift att bryta. Alla ska ha samma möjlighet att förverkliga sina drömmar och inte vara bundna av en tillhörighet avseende klass eller vart man är född.
För att bryta detta utanförskap måste vi satsa på dem som har det tuffast i samhället som inte kan bryta sitt eget utanförskap. Vi behöver mer resurser för att ge alla individer i Sverige möjligheten att leva det liv man själv vill leva. För det krävs bland annat en skattereform som innebär en ökad beskattning av kapital och högre skatt på de högsta inkomsterna. Vi behöver fördela resurserna i samhället till dem som behöver dem mest. Bland dem finns alla människor som flytt från hemskheter i världen och valt sin tillflykt i Sverige.
Med en omfördelning av resurserna i samhället kan vi bygga flera kommunala bostäder som människor har råd att bo i, skapa statliga och kommunala jobb där nyanlända kommer in på arbetsmarknaden och som bonus lär sig svenska, och att alla barn och ungdomar ges det stöd de behöver för att klara grundskolan och gymnasiet.
Resurserna ska gå till dem som behöver det mest, inte till företagare som kan utnyttja billig arbetskraft genom låglönejobb. Det är så man skapar en underklass, vi behöver åtgärder som lyfter människor och ger dem kontroll över sin egen livssituation. Det gör vi genom en ökad välfärd och en starkare arbetsrätt där individer utan kapital också har makt över sitt eget liv och kan leva drömmen. Det är det som är frihet.
Johan Nilsson
medlem i Vänsterpartiet