Linda Burenius Magnusson låter i sin debattartikel den 17 mars påskina att Eskilstuna kommun inte gör tillräckligt för att underlätta för vindkraftsutbyggnad. Inte har väl Linda glömt bort att Eskilstuna kommun köpte fyra vindkraftverk i Sollefteå av företaget OX2 där hon var vd? En affär som då beskrevs som den största upphandlingen av vindkraft som en kommun gjort i Sverige.
Eskilstuna har betalat utbyggnaden och driften av dessa fyra verk, det om något måste väl vara att främja vindkraft? Att Eskilstuna kommun vill minska förlusten genom att sälja vindkraftverken främjar dock mest kommunens sargade ekonomi?
Inte heller i Duvhällen kan kommunen beskyllas för att missgynna vindkraften. Logiken i att bevilja vindkraft inom ett område som kommunen utpekat som tystområde i översiktsplanen för 2030 är inte solklar? Men nog är det till förmån för vindkraften.
Ännu tydligare att kommunens tjänstemän och politiker vill främja vindkraft är situationen på Kafjärden. Även här går kommunen emot översiktsplanen och hävdar att ett område som inte är utpekat som lämpligt för vindkraft är lämpligt.
På Kafjärden är det dessutom inte så noga varken med höjden eller placeringen av verken som får felaktig hinderbelysning, hamnar i strandskyddat område samt kommer göra intrång på grannfastigheter. Kommunen underlättar också genom att inte vara så noga med att begära in aktuella buller- och skuggberäkningar.
Kommunen har på Kafjärden visat att man genom sin medverkan till lagbrott är så ivrig att främja vindkraft så att kritik från Justitieombudsmannen blir en del av processen.
Ett sådant agerande ger motreaktioner. Vindkraft är per definition en miljöfarlig verksamhet som inte ensidigt kan bedömas utifrån sina teoretiskt positiva egenskaper. Miljöfarlig verksamhet måste vägas mot de nackdelar som den kan få för människor, djur och natur.
Verksamheten måste följa de lagar och regler vi har. Tyvärr har det visat sig att kommunens välvilja till vindkraft väger tyngre än de negativa konsekvenserna. Även viljan och förmågan att följa lagar och regler måste återkommande ifrågasättas. Förnybar elproduktion blir ohållbar elproduktion genom att låta ändamålen helga medlen.
Så visst underlättar Eskilstuna kommun vindkraftsutbyggnad. Ironiskt nog har dock det agerandet effektivt undanröjt vindkraftens legitimitet.
Johan Beijnoff