Strängnäs var vaggan för det moderna Sverige

Man kan tycka illa om Gustav Vasa, som den brutale, makthungrige man han var.

4 maj 2017 17:00

Men det är svårt att trivialisera eller marginalisera de enorma förändringar och konsekvenser det innebar för Sverige som nation när Gustav Vasa blev vald till kung den 6 juni 1523 i Strängnäs.

Kungavalet i Strängnäs innebar att Kalmarunionen upplöstes efter 120 år. Sverige föddes som en självständig nation, i stället för att vara en lydstat till Danmark.

Den makt Gustav Vasa fick när han valdes till kung i Strängnäs använde han sig av vid riksdagen i Västerås 1527, för att ”förstatliga” kyrkan och bryta med den katolska kyrkan i Rom. Detta gjorde han tillsammans med Olaus Petri, som bodde och verkade i Strängnäs och som han träffade vid kungavalet i Strängnäs. Tillsammans genomförde de reformationen i Sverige, vilket innebar att svenskarna blev protestanter.

Som protestant förväntades man lära sig läsa för att direkt kunna ta del av Guds ord i Bibeln. Svenskarna gick då från att vara analfabeter till att vara ett läs- och skrivkunnigt folk, till skillnad från katoliker, där läskunnighet ansågs ge upphov till kätteri.

Kunskap är makt, och denna makt gav Gustav Vasa indirekt till det svenska folket. Riksdagen, tryckfriheten, reformationen och folkrörelserna är därför ett resultat av att Gustav Vasa valdes till kung i Strängnäs.

Föreställ er en ”sliding doors”, det vill säga ett alternativt scenario, där det katolska Danmark hade fortsatt att styra Sverige. Hur hade Sverige sett ut i dag? Vi hade definitivt inte haft någon reformationsriksdag i Västerås 1527 i alla fall.

Kungavalet i Strängnäs den 6 juni 1523 var ett ödesval för Sverige som nation, och det var med och formade Sverige till det land vi har i dag. Därför borde det vara alldeles särskilt lämpligt att Strängnäs får ett Vasamuseum, Vasakulturhus eller vad man nu finner lämpligt – för att uppmärksamma Strängnäs som vaggan för vår moderna svenska nationalstat, som omfamnar mångfald och förnyelse i demokratins tecken.

Karl IX hade för övrigt aldrig varit kung i Sverige om inte Gustav Vasa valts till kung i Strängnäs, eftersom Karl IX var son till Gustav Vasa och det var Gustav Vasa som införde arvsmonarki.

Charlotta Huldt

Operasångerska, regissör av Vasaspelet i Strängnäs

SVAR:

Gustav Vasa var verkligen en färgstark personlighet. Att vara en avgörande del i en lång kedja av historiska händelser är dock något annat än att vara en föregångsman för Sveriges senare utveckling. Politiskt stod Gustav Vasa för en centraliserad kungamakt som ärftlig privategendom.

Fursteabsolutismen fick en motvikt i riksdagen, som växte i betydelse särskilt i slutet av 1500-talet under maktkampen mellan den senare Karl IX och det polska kungadömet. Men Gustav Vasas sätt att styra pekade fram mot enväldet. Sveriges politiska utveckling till frihet och folkstyre innebar ett successivt övervinnande av Gustav Vasas, liksom de senare envåldskungarnas, syn på statsmakten.

Sverige präglades på många sätt av den lutherska reformationen, som under Gustav Vasas år snabbt spred sig över Nordeuropa – som väckelserörelse och politisk omvälvning. Olaus Petris inflytande gav Sverige ett tidigt genomslag för den av Luther inspirerade rörelsen. Men även Danmark blev lutherskt, med början i Slesvig 1526 och Malmö 1530. Då Christian III segrat infördes reformationen 1537. Det är föga troligt att reformationen aldrig skulle ha nått Sverige, ifall inte Gustav Vasa vunnit kriget och 1523 hyllats som kung.

Det förbund som uppstod mellan lutherdom och folkbildningstanke påskyndade, skolutbildning, läskunnighet och mycket av den senare moderniseringen. Men Gustav Vasa var ingen främjare av bildning. Viktigare insatser för skolundervisning kom i gång först under 1600-talet, med biskopar, inte kungar, som pådrivare och organisatörer.

Gustav Vasa gör sig bättre i krönikespel än som huvudfigur på ett museum.

Åke Wredén

Ledarredaktionen

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!