Eskilstuna-Kuriren med Strengnäs Tidnings ledare är för det mesta ganska tänkvärda. Ibland kommer det dock texter som är mer i form av ställningstaganden, utan någon djupare analys.
Den om skolor som tar ut vinst var ett exempel. Då var den totala frånvaron av reflektion slående,gällande att skolvalet och dess segregerande effekt lägger grunden för skolornas resultat, låga lärartäthet och därmed vinster, och för den delen att systemet är unikt i världen.
Ett annat exempel var ledaren om folkomröstning i Strängnäs. Förslaget som fullmäktige ska rösta om innebär nedläggning av alla små skolor samt högstadierna på Karinslund och i Stallarholmen. Det är en stor ändring för skolstrukturen och de elever/familjer/orter som påverkas men de beräknade finansiella effekterna är små, med marginal mindre än vad som normalt med lätthet plockas bort i de årliga budgetbesluten.
Det går utan att sticka ut hakan att påstå att förändringen gällande att flytta kostnader från lokaler till utbildning är obetydliga på helheten. För kommunkoncernen vars fastighetsbolag ska hantera hemtagningen av “vinsten” på lokalerna, exempelvis Tosterö skola där förskola och särskola fortfarande är kvar i lokalerna, blir det inte mycket till vinst.
Detta är,som jag ser det,inte ett beslut som ska fattas i slutet på en mandatperiod av en majoritet som inte känns som att den sitter kvar nästa period, när motståndet är i princip kompakt från oppositionen. Att befolkningen i kommunen väljer att påverka majoriteten genom en folkomröstning är då inte en dålig idé. Det är heller inte en särskilt komplicerad fråga att rösta om.
Det är spännande att ledarskribenten verkar tro att det finns delar av kommunpolitiken som inte alls skulle påverka budgeten. Ett resonemang om att bara sådant som inte påverkar delar av budgeten får folkomröstas om underminerar helt kommunala folkomröstningar, men det kanske var tanken?
Som vänsterpartist stödjer jag folkomröstningsinitiativet. Som ledamot i Valnämnden kommer jag driva att den genomförs i samband med valet hösten 2018.
Det skulle vara praktiskt och ekonomiskt orimligt att genomföra den tidigare. Kostnaderna blir betydligt lägre och valdeltagandet sannolikt högre än om det skulle vara en fristående omröstning. Då kommer också folkomröstningen sannolikt också påverka representationen efter det allmänna valet, då kan ledarskribenten vara nöjd.
David Aronsson
Gruppledare i fullmäktige för Vänsterpartiet Strängnäs och ledamot i Valnämnden
SVAR: Att liberaler och vänsterpartister har olika syn på det fria skolvalet och vinster i välfärden är ingen nyhet. Så har det varit sedan frågorna började debatteras och så kommer det troligtvis alltid att vara.
Angående att folkomrösta om skolors vara eller icke vara, är det ett beslut som inte bara påverkar de enskilda skolorna, utan hela skolorganisationen, vilket betyder att beslut bör tas som en helhet: Hur ska skolorganisationen i kommunen se ut? Detta rör inte enbart dem som bor i närheten av landsbygdsskolorna. Elever och framtida elever i samtliga skolor i kommunen påverkas.
Därmed inte sagt att det är fel att samla in namn för att få kommunfullmäktige att behandla frågan om en folkomröstning. Tvärtom är det var och ens demokratiska rättighet.
Det är dock lika demokratiskt (det står i lagen som är framtagen på demokratisk väg) att ledamöterna i kommunfullmäktige kan rösta ja eller nej till om en folkomröstning ska hållas. Om två tredjedelar inte röstar nej blir det en folkomröstning som är rådgivande, och kommunfullmäktige kan, efter omröstningen, fatta vilket beslut fullmäktige vill.
Om detta beslut, eller något annat beslut, fattas i början, mitten eller slutet av en mandatperiod saknar relevans. Ledamöterna i kommunfullmäktige är lika förtroendevalda, och har lika stora mandat, under hela perioden.
Sist men inte minst finns det flera frågor som inte är rena budgetfrågor som det tidigare har folkomröstats om, som införande av euro som valuta, vilket län en kommun ska tillhöra, högertrafik och kärnkraftens framtid.
Ledarredaktionen