Det var när pandemin startade som Socialstyrelsen i sin kommunikation med bland annat regionerna såg att det fanns ett behov av att ta fram riktlinjer för hur samhället skulle prioritera patienter när resurserna inom sjukvården inte räcker till.
– Många inom intensivvården är vana vid att göra den här typen av prioriteringar, för andra är det ett nytt läge, säger Thomas Lindén, chef på Avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården på Socialstyrelsen (som tagit fram Nationella principer för prioritering inom intensivvård under extraordinära förhållanden).
– Vi har försökt göra det begripligt hur man bedömer vilka patienter som klarar av intensivvård och vilka som är för bräckliga i läget när vi måste välja för att resurserna inte räcker till, säger han.
I riktlinjerna säger ni att man inte ska utgå från kronologisk ålder, det vill säga hur gammal man är, utan efter biologisk ålder. Finns inte risken då att unga människor blir utan sjukvård?
– Ja, vi säger att det är människans skick, inte ålder, som ska avgöra. Även om man är 40 år kan man vara så sjuk att det är tveksamt om man kan tillgodogöra sig intensivvård. När resurserna inte räcker, och vi måste prioritera, då ska vården i stället kunna gå till en person som är 70 år, men i bättre skick.
Enligt Mikael Sandlund, ordförande i Svenska Läkaresällskapets etikdelegation och professor i psykiatri, ska detta verktyg användas på äldre patienter?
– Vi har utgått från vår etiska plattform som alla inom sjukvården är vana att arbeta utifrån. Behovet avgör, inte patientens sociala ställning, hur länge man levt eller om man har en funktionsnedsättning.
Finns det en risk att unga människor nekas sjukvård på grund av att de värderas lågt i skattningsverktyget Clinical Frailty Scale (CFS) som ni rekommenderar?
– Det är klart att det finns en risk. Det här är nationella riktlinjer som ska omsättas i regionala riktlinjer som olika individer ska tolka. Men med den passusen, nej, risken ökar inte för att unga ska prioriteras bort. Däremot kan yngre priorters bort om de är i dåligt skick och det är då helt korrekt i ett läge där vi behöver välja.
Vi har källor som uppger att man redan nu använder era riktlinjer för att prioritera vilka som ska få vård och vilka som inte ska få vård om de drabbas av en covid-19-infektion. Hur ser du på det?
– Det är inte korrekt att införa detta bara för att man tror att man ska hamna i ett sådant läge. Riktlinjerna är till för när man först gjort allt man kan för att öka kapaciteten. Och det har vi gjort, framgångsrikt. Vi är inte i bristkapacitet, vi har en 30-procentig överkapacitet i intensivvården nationellt sett, säger Thomas Lindén.