Klockan är strax efter åtta på torsdagsmorgonen, barn ska till skolan och vuxna till jobbet. Trafiken på väg 223, som är Stallarholmsvägens nummer från Kärnbogatan till Läggesta, är relativt tät.
John Berglund, som bor nära Gripsholms golfklubb, betraktar korsningen där 223:an möter Storgatan ner till Mariefreds stadskärna. Ett stenkast därifrån löper vägen till parkeringen vid Gripsholms slott, som används av många som skjutsar barn till Gripsholmsskolan. På andra sidan Stallarholmsvägen slingrar sig en liten väg upp mot golfbanan. Den är flitigt använd av barn som cyklar eller går från bostadsområdena kring Slottsbrinken och Skogsborg, som ska passera övergångsstället vid korsningen.
– Det är bara en tidsfråga innan det sker en olycka här, säger John Berglund.
Ett dygn tidigare skulle han passera övergångsstället med sin son. Sonen uppmärksammade inte bilen som kom susande, utan John Berglund fick kasta sig fram för att hinna få fram en stoppande arm framför honom. Bilisten bromsade inte, enligt John Berglund.
– Det är långt ifrån första gången jag står i den där korsningen och vevar med näven, säger han.
Att säkerheten brister är ett välkänt faktum hos väghållaren Trafikverket. Övergångsstället har på senare år försetts med sensorer och lampor, som blinkar för att varna bilister för fotgängare eller cyklister som vill korsa vägen. Trots det blev en 11-årig flicka påkörd på platsen förra våren. Hon klarade sig med endast skrubbsår och behövde inte uppsöka sjukhus – men frågan aktualiseras då och då när Mariefredsbor, likt John Berglund, bevittnar farliga situationer.
– Antingen uppfattar folk inte att det blinkar, eller så ignorerar de det, säger John Berglund som funderar på om lamporna syns dåligt i dagsljus.
Väg 223 finns med i den plan som Region Sörmland antagit för länets vägar under perioden 2018–2029. Genomfarten från Läggesta förbi Mariefred är ett av elva projekt som tillsammans har fått 110 miljoner kronor för så kallade trimningsåtgärder, det vill säga mindre omfattande åtgärder, för att höja säkerheten och förbättra tillgängligheten. Pengarna fördelas mellan de olika projekten och över åren.
– Vi ska starta ett vägplanearbete för den här sträckan nästa år. Det finns ett antal punkter längs vägen där trafiksäkerheten brister, den här korsningen är en av dessa. Under arbetet nästa år ska vi identifiera vad som ska göras åt det, säger Knut Hawby, samhällsplanerare på Trafikverket.
Varför görs detta först nästa år?
– Det är då vi har pengar. Om jag inte minns fel så har vi avsatt pengar för planarbetet år 2020 och för produktion 2023. Under 2020 ska vi alltså komma på vad vi vill göra längs den här sträckan och 2023 påbörja ombyggnaden. Men vilka åtgärder det blir vet vi inte riktigt i dag.
Efter onsdagens händelse skrev John Berglund ett inlägg i gruppen Vi som bor i Mariefred, och flera som har kommenterat delar hans oro. Att Trafikverket planerar för säkerhetsförbättrande åtgärder år 2023 är en klen tröst här och nu, anser han:
– Det hinner hända ganska många tillbud under den tiden, då får vi hoppas att inget av dessa blir allvarligt. En rondell på platsen vore det bästa, det stoppar inte upp trafiken lika mycket som ett rödljus. Men att sänka hastighetsbegränsningen och skapa vägbulor borde man väl kunna göra redan nu?
Trafikverkets Knut Hawby kallar korsningen "besvärlig", och förstår att Mariefredsborna vill ha en snabb lösning.
– Det är möjligt att det går att göra någon mindre åtgärd tidigare, men det kan jag inte ge något besked om nu. Det är något vi får titta på under vägplanearbetet. Mycket av problemet ligger också i beteende. Med hastighetsefterlevnad och om folk hade respekterat skyltar med mera, så hade situationen varit bättre.