Som ett slag i ansiktet på hela satsningen

Tisdagens besked att Filip Rogic byter klubb var förståeligt ur hans synvinkel – men en käftsmäll på AFC:s satsning. Det anser tidningens sportreportrar Stefan Alhag och Johan Petersson.

20 december 2016 19:30

Det är bara att konstatera att AFC verkligen har lyckats bra med att dra spelare till sig inför sitt första år som Eskilstunaklubb.

Man har presenterat ett uppenbarligen lockande upplägg och läget med truppen ser bra ut så här långt.

Nej, vi är faktiskt inte ironiska och vi skojar inte heller. Bekymret är bara att vi pratar om U17-nivå, där AFC har gått på rejäl charmoffensiv och inte minst plockat talanger från IFK.

Lyfter vi blicken upp till seniornivå så måste man konstatera att silly season så här långt är en massiv mardröm för den allsvenska nykomlingen.

Ja, man har säkrat ett intressant tränarnamn i Pelle Olsson. Ja, fjolårets främste målskytt Mohamed Buya Turay valde att förlänga kontraktet.

Men målvakten Joshua Wicks och mittbacken Daniel Jarl kände tydligen att det var mer intressant att kämpa för en annan nykomling – Sirius.

På tisdagen blev det först känt att högerbacken Isa Demir inte heller skulle stanna i AFC och runt lunchtid blev den största käftsmällen officiell. Filip Rogic, lagkaptenen och den enda i truppen med solklar Eskilstunaanknytning, hade signerat ett treårskontrakt med seriekollegan Örebro SK.

Filip säger att valet gjordes på sportsliga grunder och vi kritiserar inte hans beslut.

Men för AFC var det en fet pungspark på hela satsningen.

Klubbens sportchef Azad Budak, som ansvarar för både AFC:s och Citys trupper, svarar inte i telefonen. Under tisdagen var det tidningens Rebecca Öhmans tur att söka honom utan framgång och det var inte första gången.

En sportchef bör vara mer tillgänglig och exempelvis svara på frågor om varför klubben inte lyckats behålla flera av sina etablerade killar.

Citys ordförande Per Liljeroos har ambitioner, det är förstås bra för annars går det inte att komma någonstans i den elitinriktade idrotten. Men att på allvar tro att ett lag med hemvävda killar ska erövra Europa är inget annat än en fin dröm.

Politiker, fotbollsentusiaster och ledande personer i både City och AFC har hyllat flytten och drömt om att få hem lokala profiler som exempelvis Viktor Prodell från Elfsborg.

Varför skulle spelare i etablerade allsvenska klubbar, som inte är på väg att avrunda sin karriär, byta till en betydligt mer osäker framtid bara för att lira i sin födelsestad?

Alla unga killar, med vissa undantag, vill ju förstås nå så långt som möjligt och tjäna rejäla pengar på sin passion.

De stora drömmarna för unga knattar stavas Barcelona, Liverpool, Real Madrid, Milan och Manchester United.

Inte – med all respekt – City, AFC eller IFK Eskilstuna.

Den tiden är förbi.

Förmodligen också det eviga mantrat om att ha förebilder att se upp till i sin egen stad.

Med dagens surfplattor, tv-apparater och mobiler behövs det inte.

Zlatan Ibrahimovic, Lionel Messi och Cristiano Ronaldo räcker.

På damsidan ser det fortfarande lite annorlunda ut, att exempelvis Olivia Schough finns här betyder otroligt mycket för Eskilstunas framtidslirare.

Nye AFC-tränaren Pelle Olsson är rutinerad och har lyckats med små medel tidigare. Nu har han en gigantisk uppgift framför sig att på kort tid forma ett lag som ska behålla sin plats i finrummet.

Och till er som kallat United för Eskilstuna Imported är det nog dags att sätta det epitetet på en annan klubb.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Ämnen du kan följa