Michael Eklöf får inte gå på fötterna och är sjukskriven två månader till en början.
Snart har en vecka gått sedan Eklöf åkte det omtalade långloppet i Schweiz. Det var svenskens debut i Ski Classics. Han gjorde en bra insats, blev 59:a och tog två poäng i tävlingen som kördes i svår kyla.
– Jag hade inga men när jag åkte, avslutade loppet och tog både mina och teamets första poäng på herrsidan i långloppscupen. Efteråt gick jag in och värmde händerna. Fötterna satt kvar i pjäxorna och det kändes inte något speciellt, säger han och fortsätter:
– När jag duschade en och en halv timme senare blev fötterna blåsvarta. Då förstod jag att det inte var så bra och klev ur duschen rätt så snabbt.
Sedan kom smärtorna och fötterna svullnade.
– När vi kom tillbaka hem dunkade det i fötterna och de svullnade bara mer och mer.
Under söndagen återvände Eklöf till Eskilstuna och åkte direkt till akuten på Mälarsjukhuset.
– Jag kunde knappt gå. Hon som tog hand om mig hade aldrig sett någon sådan skada tidigare och fick kolla med sina kollegor.
De lindade till slut in Michaels fötter med bandage och sedan fick han åka hem. Han har drabbats av nekros som orsakat celldöd i den stortå som är värst drabbad. I övrigt har Michael rejäla blåsor på flera tår och fingrar. Under både onsdagen och fredagen gjorde han återbesök på sjukhuset.
– Det är för tidigt att säga hur allvarliga skadorna är. Tiden får utvisa vad som händer.
I värsta fall kan tån ruttna och ramla av.
– Det var så jag fattade det.
– De kan inte uttala sig om som om hur chanserna ser ut. Jag behöver inte amputera tårna men risken är att kroppen gör sig av med det som är dött. Eventuellt kommer jag bli känslig för temperaturer, både kyla och värme. Det är så jävla jobbigt att allt är oklart.
Nu ligger Michael hemma i huset i Valhalla utan att egentligen kunna göra någonting. Smärtorna är fortfarande stora.
– Jag får inte gå på fötterna och jag får inte utsätta dem för kyla. Det är för att inte skada cellerna mer. Det är tråkigt att jag inte heller kan vara upp och leka med min son (Morris, nio månader).
Förutom att åka skidor på elitnivå jobbar Michael som säljare på Tools i Eskilstuna. Nu har han blivit sjukskriven i två månader till en början.
– Förhoppningsvis blir det inte längre. Det är så jävla tråkigt.
– Men jag har fått hjälp av en vänlig "äldre herre" (Sivert Lödesjö) i stan som lånat ut en maskin som pumpar ut luft under fotsulorna för att öka syresättningen i kroppen. Jag ska testa ett tag och se om det hjälper.
En nöjd Michael Eklöf (till höger) tillsammans med italienaren Christian Lorenzi efter målgången i Schweiz.
Flera åkare som deltog i loppet, som hade kortats från 65 kilometer till 60 på grund av lavinrisk efter tidigare snöfall, har drabbats av köldskador. På exempelvis öron, fingertoppar och fötter.
– Jag hade ingen egen termometer men hörde att det varit minus 28 grader. Jag vill inte gå ut och slänga käft eller anklaga någon för det som hänt. Men i framtiden behövs det någon ansvarig som går ut och säger att det är för kallt för att tävla. Vi som tävlar startar om det går, det är så man fungerar. Den här gången hade det kanske räckt att flytta fram starten eftersom det skulle bli varmare på dagen.
Hade du kunnat göra något annorlunda?
– Svårt att säga. Jag kunde väl ha brutit men då vet jag inte hur lång tid det hade tagit att hitta någon bil och då kyls man ner fortare. När man håller igång är det inte så kallt och det kändes ju bra under loppet. Det är tråkigt att prestationen blir bortglömd med tanke på det som hänt.
Michael Eklöf kommer ursprungligen från Ulricehamn och har bott i Eskilstuna i sju år.
– Jag träffade min kära sambo Elin, som är härifrån, i Ulricehamn och sedan flyttade vi hit.
Hockeykillen Eklöf sökte sig till Linden och lirade tre säsonger för klubben.
– När jag kom låg de sist i tvåan. I min första match gjorde jag två mål och vi vann med 4–3 tror jag.
Michael Eklöf började med längdåkning 2017 och är redan en elitåkare.
Så sent som 2017 började Michael att åka längdskidor då han och Elin bestämde sig för att göra klassikern. Han började tävla för Tunafors SK, en klubb som han nu hyllar stort.
– Det är en väldigt fin förening. Vill man ha gemenskap och är sugen på att åka skidor rekommenderar jag verkligen att man börjar där. Och nu står det en så fin blombukett här framför mig som jag fått från Tunafors.
Skidkarriären har gått i raketfart. Förra året slutade TSK-aren Eklöf 265:a i Vasaloppet och var bäste sörmlänning. Men redan i somras kunde satsningen fått ett abrupt slut då Michael vurpade när han åkte rullskidor i Ulricehamn med sin kompis Marcus Johansson.
– Det var tur att han var där ... det gick i 40 kilometer i timmen utför på asfalt. Det kunde ha gått riktigt illa.
Eklöf skadade knä, höft och händer.
– Det var värst med knät men det är inget problem nu och jag hade hjälm som tur var.
I Ski Classics tävlar han för tyska Team Zipps och trots att det nu inte blir något Marcialonga, Vasalopp eller Birkebeinerrenn för Michael i år är han fast besluten om att komma tillbaka.
– Målsättningen är att stå på skidor igen. Jag har svårt att se att jag inte skulle göra det. Självklart kan jag inte sluta leva för det här eller ge upp hoppet. Jag och min sambo planerar att springa Stockholm Marathon och det går ju i juni, säger Eklöf och skrattar innan han avslutar:
– Jag ser hoppfullt på framtiden. Skidor ska jag bara åka igen.