I exakt ett år har AFC funnits i Eskilstuna.
Under den tiden har det sannerligen inte saknats saker att skriva om i tidningen.
En snabb sökning i vårt arkiv visar att AFC omnämnts 750 gånger på olika sätt sedan den 9 januari i fjol. Då handlar visserligen långt ifrån allt om A-laget utan även om klubben i stort.
Men ändå ... det händer sannerligen saker kring stans bästa herrlag.
Det senaste i raden är att ännu en tränare får gå.
Michael Jolley, med två år kvar på kontraktet, sällar sig därmed till förre huvudtränaren Pelle Olssons och hans assisterande Anders Johanssons öde och får hastigt men mindre lustigt lämna.
Ska inte säga att jag är överraskad. Verkligen inte. Ryktena har nämligen gått ända sedan Allsvenskan avslutades i november att AFC-ledningen och Jolley har olika syn på hur A-laget ska spela.
Det som förvånar mig är däremot att engelsmannen ena dagen leder 2018 års första träning och nästa har fått kicken.
Borde väl ha kunnat skötas både snyggare och smidigare.
Kan i alla fall jag tycka.
Speciellt som Jolley varit i stan sedan i fredags och under helgen fört samtal med ledningen.
Rätt eller fel att kicka Jolley?
Ja, det är förstås frågan och jag kan inte påstå att jag har något svar.
AFC säger att de vill spela roligare fotboll.
Visst, bra, men då behövs två saker.
Spelare som behärskar det och tränare som gillar den typen av taktik.
När det gäller AFC har ingen av dessa ingredienser funnits under 2017.
Laget har i stället fått ägna sig åt kontringar och emellanåt gjort det bra.
På tränarsidan kom först Pelle Olsson.
En erkänt skicklig – och defensivt inriktad – tränare.
Med Pelle Olsson var 4-4-2 modellen given. En taktik han alltid använt i de lag han tränat.
I maj fick Olsson lämna AFC-skutan efter noll vinster på elva försök.
In plockades i stället Michael Jolley från engelska Burnley – en klubb som inte direkt lirar gladfotboll.
När Jolley kom fick AFC ytterligare en coach som gillar att säkra bakåt och kontra.
Något jag tycker engelsmannen lyckades skapligt med och det blev dessutom fyra segrar under hösten. Bland annat mot storheter som Malmö FF och Göteborg.
Men efter en träning 2018 åker alltså Jolley ut i kylan.
Klubben och han har gjort en ekonomisk uppgörelse – vilket innebär att vi inte vet så mycket mer än att några närmare detaljer kring skilsmässan inte lämnas ut.
Nu tar Elfsborgs förre assisterande tränare Nemanja Miljanovic över, vilket man faktiskt kunde ana skulle ske redan när han plockades till AFC i december. Nu hoppas jag ändå han på något vis kan skapa lugn och ro.
För är det något AFC inte behöver på ett bra tag är fler kickade tränare.
Då kanske det trots allt kan bli ett någorlunda kul fotbollsår i Superettan.
Till sist: Jag kommer att sakna Michael Jolley.
Jag gillar den ordning och reda engelsmannen försökte införa när han kom i juni 2017. Första träningspasset i klubben när han skickade ut spelarna för att ta på sig enhetliga kläder och benskydd är en klassiker ...