Uppvärmning. Gruppen Rollerderby junior kör lite mer avancerat. Man tränar på grunderna i tävlingsformen.
98 procent av medlemmarna i Slaughter Sisters är tjejer, medelåldern är mellan nio och tio år. Nio av de tio olika grupperna som man har igång kan rulla sina pass, det tionde får i pandemins spår träna digitalt. Men grupperna är inte uppbyggda efter årskullar, snarare vad man vill med sin rollerskate, hur långt man kommit och hur mycket man vill träna.
– Fast vi brukar försöka fösa in alla lite efter ålder så det inte blir för stor åldersskillnad, säger Nenne Thorin Ljung som arbetar på Föreningen Ung Kraft i Nyköping där Slaughter Sisters ingår som föreningens största gren.
Ett besök hos en Rollerderbyförening i Linköping blev startpunkten.
– Vi blev helt sålda på kulturen, säger Nenne.
Hösten 2018 hade man sedan ett-prova-på. Mellan 60-70 ungdomar dök upp. Elsa Werthén var en av dem som kom.
– Jag hade sett den där serien på tv (Soy Luna), säger Elsa om varför hon ville prova.
Att så många yngre tjejer var intresserade överraskade stort. Nu har man sett till att fånga upp dem.
Föreningen har fortfarande inte börjat tävla även om det finns med i en framtidsplan. För det finns rollerskateserier i Sverige eller rollerderby som själva tävlandet kallas.
– Den närmsta föreningen för oss finns i Norrköping. Om det är några som vill tävla kan de ju söka sig dit, konstaterar Nenne.
Tävla är absolut inte det viktigaste för föreningen.
Att inte ha verksamheten uppbyggd i årskullar har ställt till en hel del problem i kontakt med kommun när det gäller exempelvis bokningar av hallar eller när man ska söka föreningsbidrag. Mycket har blivit alldeles för fyrkantigt eller kanske snarare traditionellt för deras smak.
Hur stort har kommunens intresse varit att försöka lösa detta?
– Jättestort. Kommunen har verkligen hela tiden försökt tillgodose alla våra udda önskemål.
Varför attraheras då speciellt tjejer av rollerskate?
Elsa Werthén har inget svar.
– Lite stereotypt kan man väl säga att det alltid varit en tjejgrej, rosa och glittrigt, säger Nenne.
Det är så mycket mer än så, hela Ung Krafts verksamhet går i grunden ut på att förbättra ungsdomars självkänsla. Rollerskaten har blivit en riktig fullträff gällande detta för att nå ut till unga tjejer.
– Bara genom att ta på sig skridskorna är man per automatik modig. Vi brukar säga att man nog måste vara brud för att våga det.
Balansen kanske inte alltid är med. Men i klubbens egen beskrivning om sig själv står att man även lär sig att falla snyggt.
– Det gör vi. Vi är experter på att falla snyggt. Eller hur Elsa, säger Nenne och får ett nickande svar.
Samling runt ett kakpaket ingår vid varje pass. Här tas olika ämnen upp.
Varje pass innefattar en samling med kakor.
– Vi samlas och pratar om ett förutbestämt ämne. Ibland funkar det, ibland kan det gå iväg till något helt annat.
Men ämnena är viktiga, fungerar det inte ena gånger går budskapet ut vid nästa.
Storasysterakademin har precis börjat sitt arbete denna terminen. I pandemins spår sker vartannat möte digitalt.
– Basic ledarskapsutveckling, beskriver Nenne om vad de gör.
– Saker som är bra att veta, förtydligar Elsa.
Storasysterakademin har denna våren också ansvar att bygga innehållet i det nya projekt som föreningen ska starta tack vare ett sponsoravtal med Sörmlands Sparbank.
– Vi ska visa upp oss på sex skolor eller mötesplatser.
Skolgården ska inte bara användas för fotboll, innebandy eller andra populära sporter. Nu ska Slaughter Sisters visa att även rollerskate kan få plats där.
Gruppen ska även jobba fram ett eget manifest enligt parollen: "This is how we roll."
Vad Nenne vet så finns ingen annan Rollerskateförening i Sörmland.
– Tycker att det borde finnas en i Eskilstuna i alla fall.
De är själva på väg att starta en grupp i Oxelösund.
Rollerskategruppen börjar de flesta i. Att lära sig att falla rätt och, som gänget själva skriver, snyggt är en del man får lära sig.
Får de då höra kritiska röster om det de håller på med?
– Folk kanske mest garvar åt våra kakor. Men det är ju inte så illa, säger Elsa.
– Vi kan kanske framstå som lite naiva, menar Nenne.
Slaughter Sisters bryr sig inte, här kommer modet och självkänslan in. De har inget emot att vara en ovanlig förening.
– För oss är att vara udda positivt, säger Nenne som inte drar sig för att spela just på detta i möte med myndighet eller tilltänkta sponsorer.
Vad säger folk då om att inte ha det där målet som nästan alla andra sportföreningar har, att bli bättre, att vinna.
– Men alla blir bättre hos oss. Men man tävlar bara mot sig själv. Men visst kan en del föräldrar önska en mer uttalad struktur.