NÀr tidningen Àr pÄ plats under depÄstoppet vid kl 15.00 i Mariefred, Àr det svÄrt att hinna prata med deltagarna. 2 minuter fÄr de pÄ sig att byta om och hÀmta mat, oftast sitter de inte ned lÀngre Àn 40 sekunder. NÀr veteranen Stefan Jonsson kommer till sitt tÀlt har han Urban Winnergren pÄ plats som hjÀlper honom.
â Du kan ta en bild nu sĂ„ fĂ„r de se hur fötterna ser ut nĂ€r man gĂ„tt, sĂ€ger Stefan Jonsson.
HÀr kan du lÀsa mera om Maratonmarschen
Bredvid stĂ„r en matkasse med blandat innehĂ„ll som ska tas med pĂ„ marschen. Deltagarna fĂ„r nĂ€mligen inte sitta ned och Ă€ta utan mĂ„ste gĂ„ hela tiden. Ănda undantaget Ă€r depĂ„stoppen var sjĂ€tte timme och toapauserna.
â Normalt förbereder jag mig med mycket sömn, Ă€ter bra mat och fotvĂ„rd. Jag filar och fixar fötterna ordentligt men i Ă„r sĂ„ har jag hjĂ€lpt till att arrangera det hĂ€r, vilket gör att jag inte hunnit förbereda mig alls, sĂ€ger Stefan Jonsson.
Ryggen och fötterna vÀrker. Han har mÄnga blÄsor, men det gör inte mera ont, trots att blÄsorna blir större berÀttar han. PÄ vaden syns en tatuering med lagnamnet The walking dead, efter den kÀnda zombie tv-serien. Stefan Jonsson vill inte gÀrna vara den lagmedlem som kastar in handduken först men konstaterar att 50 timmar kommer han inte orka gÄ den hÀr gÄngen.
â Jag kan inte Ă€ta nĂ€r jag Ă€r trött, jag fĂ„r kvĂ€ljningar bara vi pratar om det.