I anmälningslistan på loppets hemsida står Ulf bokförd för 18 målgångar i Vasaloppet men han har startat några gånger till.
– Vid ett tillfälle ramlade jag och blev påkörd i Mångsbodarna. Jag kämpade mig till Evertsberg men bröt för att jag hade ont i ena armen. Förra året hade jag inget glid alls och det var tungt att åka så krafterna tog slut och jag bröt också i Evertsberg. Sedan var det ju den där gången när ni var med, då jag blev dundersjuk och borde inte ens ha startat ...
Vi talar 2005. Ni som har bra minne och är trogna läsare av den här tidningen vet att vi då följde Ulf i uppladdningen för Vasaloppet och även var på plats i Dalarna. Då slutade det snöpligt och krasslig tvingades han sätta sig på "brytbussen".
Ulf Ånebrant är i första hand löpare och började i Råby-Rekarne med ett gäng. De kom sedan på att det vore kul att testa Vasaloppet och så började hans tradition att skida de nio milen.
– Men nu är det nog bara jag ur det gänget som fortfarande åker, säger han.
Bästa tiden är imponerande 5.11 även om Ulf säger att han legat närmare sextimmarstrecket de senaste gångerna. Men nu laddar han alltså för något annat – cykling i bekant terräng.
– Men det här är verkligen på bakgården, motionsnivå. Jag är ganska färsk som cyklist. Jag har visserligen åkt Vätternrundan några gånger men det var bara ett par år sedan jag köpte en mountainbike. När jag väl hade gjort det kände jag att Cykelvasan vore kul.
Har du fått information av andra hur den tävlingen är?
– Ja, jag har pratat med en del bekanta och det gemensamma där är att alla säger hur roligt det är. Distansen på nio mil är jag inte orolig för, däremot blir det säkert lite annorlunda i den terrängen med rötter och allt sånt. Eftersom jag startar långt bak i fältet har de också sagt åt mig att vara beredd på att det kan bli trångt om jag är pigg och vill ta mig framåt i fältet.
Bansträckningen för cyklisterna blir lite längre än den som skidåkarna tar sig an. Skälet är förstås att vissa partier som är frusna på vintrarna inte är direkt framkomliga med cykel på somrarna.
Har du satt upp något mål?
– Nja, det är svårt att veta när jag inte har provat förut men fyra timmar är väl ändå en gräns som känns möjlig att klara.
Vi önskar Ulf – och de många andra cyklisterna från tidningens spridningsområde som är anmälda – lycka till på färden och att han tar sig i mål den här gången vi skriver om honom inför en utmaning från Sälen till Mora.
– Ha ha, ja det får vi hoppas. Jag ska göra mitt bästa för att hålla mig frisk, säger han.