Jan Jonsson överst på prispallen när medaljerna vid årets noridska mästerskap ska delas ut.
Jan växte upp i Hälleforsnäs. Som så många andra ungar i bruksorten hamnade också han på Edströmsvallen och spelade bandy med "Brukets blå" ihop med Thomas Mähl, Tomas Karlsson och Per-Arne "Pajen" Johansson.
– Jag har alltid haft lätt för bollsporter och spelade en del pingis också.
Jan övergav dem när bilintresset tog över. En tid körde han rally.
– Jag hade väl inte det bästa materialet men blev totaltvåa i Nattviolen en gång.
I förarsätet saknade Jan den fysiska utmaningen. Så under motionsvågen i slutet av 1970-talet var han med och introducerade triathlon i Sverige.
– Jag tror att jag kom tia på ett av de första riksmästerskapen som då arrangerades vid Jogersö i Oxelösund.
Han var starkast på cyklingen, sporten som tog över.
Då hade Flens IF en stark cykelsektion med Bosse Finnman som ledargestalt. Samtidigt var Ceres en av landets bästa veteranklubbar med åkare som Henry Erlandsson, Reidar Larsen, Roger Lundberg, Arne Karlsson och Göran Pettersson.
– Jag skaffade en mountainbike, men den har jag mest använt när jag ska ut och plocka svamp. Det är landsvägscyklingen som är roligast, säger Jan som numer tävlar för Ceres.
Ceres cykling, Jan Jonsson, Janne Jonsson, Veteranklassen, Masters, Nordiska mästerskapen.
Han gjorde en sen tävlingsdebut på två hjul, i 30-årsåldern, och tog snabbt några SM-medaljer. När barnen kom lade han ned tävlingsverksamheten – för att göra comeback efter närmare 20 års uppehåll.
– Då fick jag hänga tillbaka mina gamla stålhästar. Nu skulle det vara ramar av kolfiber, säger Jan.
Han gillar cyklingens stora arena för träningar, men undviker 2+1-vägarna.
– Det finns så många andra fina vägar att åka på. När jag sticker ut blir det ofta rundor bortåt tio mi, säger Jan.
Självklart har han kört klassikern Vätternrundan. Men bara en gång och då på knappt åtta timmar.
– Om det varit en tävling hade det nog blivit fler gånger, säger Jan som cyklar drygt 1 500 mil om året.
För det är tävlingsnerven han vill åt. I år är Jan obesegrad i de svenska tävlingarna, har både SM-guld och vinst i nordiska mästerskapen. Framgångar som gav drömmar om att också ta medalj på VM i Bosnien. Det gick inte alls som han tänkt.
VM-banorna i Bosnien kantades av snö. En vurpa och kedjebrott satte stopp för Jan Jonssons dröm om medaljer.
– Jag blev femma på tempot i Pale efter att för första gången ha vurpat i ett tempolopp. Det skedde i en snabb utförsbacke där vi nådde farter mot 80 kilometer i timmen. Den kraschen kostade mig en medalj. På linjeloppet i Sarajevo drabbades jag av ett kedjebrott och fick bryta när snön vräkte ned, säger Jan.
Han försöker cykla året runt, men kör lite skidor också om det finns snö. I höst har han köpt en ny trainer för att kunna sitta i garaget och cykla under den mörka årstiden. Allt för att vara i form till nästa tävlingssäsong.
– Då är VM i italienska Trento mitt stora mål, säger 70-åringen.