Det var på alla hjärtans dag som den oförskämt pigge 81-åringen drabbades av hjärtstoppet som gjorde att han fick hjärnskador och hamnade i respirator. I söndags somnade "Roffe" in lugnt och stilla, omgiven av hela sin kära familj, på Mälarsjukhuset.
– Det var så skönt att vi alla var där, säger Helene Karlsson som minns sin far med värme.
– Pappa var vår klippa i livet. Han ställde upp för oss barn och barnbarn som han alltid varit med. Han körde till träningar och var så engagerad.
När Roffes fru Kristina drabbades av en hjärnblödning 1993 var det självklart att hon skulle få vara hemma, något annat fanns inte för hennes man.
– Pappa tog han hand om mamma i 26 år ihop med personliga assistenter. Det är helt otroligt. Han kämpade så med henne ända fram tills att hon gick bort 2017, säger Helene.
"Roffe" är en av Eskilstunaidrottens stora profiler och trots att han testade många olika sporter, som fotboll och pingis, var det boxningen han fastnade för. Redan i åttaårsåldern såg lille Rolf fascinationen i det som på något sätt skulle komma att bli hela hans liv.
1964 vann Roffe junior-SM och 1970 blev han svensk seniormästare. Totalt gick Rolf Karlsson 214 tävlingsmatcher och vann uppemot 160 av dessa. Han hann med att göra en proffsmatch innan karriären tog slut. Roffe var även tränare i Eskilstuna Boxningsklubb som han själv representerade under hela sin tid i ringen.
Och ända fram till sin död skötte han den uppskattade pensionärsgruppen "Vita tigrarna" där både damer och herrar boxas.
I måndags kväll höll klubben en tyst minut för legendaren. I samband med det sa även ordföranden några fina ord om Rolf.
Dottern Helene säger att hennes pappas bortgång kom abrupt och som en chock för alla.
– Jag förstår inte ... han var så jäkla pigg i kroppen. Man skämdes ju nästan, min bror Piere och jag är 56 och 60 men pappa var mer vältränad än oss. Varje morgon körde han Sofiagympan och sen var det annan träning. Så det var så konstig att det blev ett hjärtstopp men han kunde ju heller aldrig vara stilla. Ibland sa jag: "nu får du ta det lugnt pappa".
– Men det är som de sa på boxningen: "Roffe körde ända in i kaklet och fick dö på topp". Det är ju så man får tänka, säger Helene och har svårt att hålla tillbaka tårarna innan hon fortsätter:
– Han fick göra allt det roliga och det enda han sa var att "jag vill inte hamna på ett sånt där hem och jag vill inte att nån från hemtjänsten kommer in här heller".
Rolf föddes på Gillbergavägen och bodde hela sitt vuxna liv på söder där han trivdes bra.
Redan i tonåren blev han sjöman. Därefter jobbade Roffe som trågare på Skogaholm, snickare, gympalärare och fritidsledare på Skiftingehus. Senare var han även klassmorfar.
– Det har varit full fart på gubben, säger Helene med kärlek och ett leende.
Rolf tittade också på all sport och som den trogne papperstidningsläsare han var brukade han ringa in tiderna i Eskilstuna-Kuriren för att inte missa sånt som skidor och fotboll.
Han tog, av sin far, över familjens älskade sommarställe i Hyndevad. Annars var Roffes bostad på söder en samlingspunkt för släkten. Helene som bor fem minuter från sin pappa berättar om kortkvällar, grillning och ...
– ... på sommaren spelade vi mycket boccia, det tyckte han väldigt mycket om, och vi kastade pil. Familjen och släkten med min faster och mina kusiner umgås väldigt mycket och det var ofta på pappas tomtplätt. Familjen har alltid hållit ihop.
Nu fortsätter gemenskapen utan deras älskade Roffe men i minnet lever han för alltid kvar.
Rolf Karlsson, som blev 81 år, sörjs närmast av barnen Helene och Piere med familjer där barnbarnen Sofia, Felicia, Sabina, Henrik och Samuel är en del liksom barnbarnsbarnen Adrian, William, Elias, Sam och Nova-Li. Han sörjs också av många boxningsvänner.
Fredag 21 mars hålls begravningen i Ljusets kapell.