På motorhuven står två bevis på att Melina redan är en framgångsrik folkraceförare.
Det är en alldeles lagom varm höstdag när jag med vissa svårigheter och bra guidning på telefonen hittar fram till natursköna Flantsås Gård ett par mil utanför Eskilstuna. Tystnaden är påtaglig. Bara vindens sus hörs i träden och utsikten över sjön Bårsten är vacker.
Melina möter upp med ett leende. På grund av coronapandemin arbetar hon hemma extra mycket nu.
– Vi arrenderar ut åkrarna men sedan kanske det kan bli en liten bana här, säger hon och pekar ut över markerna.
I det största av gårdens bostadshus lever Melina ihop med sin sambo Pelle Wilén (som nått stora framgångar inom rally, rallycross och folkrace) och deras "pälsbarn", som hon uttrycker det, den treåriga älsklingshunden Bob som blivit en kändis bland konkurrenterna då han är med i depån under varje tävling.
I garaget står Tovens nya favoritbil, en svartmålad Nissan Micra. Bucklig och sponsorprydd. Tre gånger har de kamperat ihop. Det har slutat med en vinst, två andraplatser och seger i samtliga nio grundomgångsheat.
Massor av pokaler, de flesta vunna av Pelle, pryder hyllorna på väggarna. Melina visar upp ett par av sina troféer och säger att hon tagit upp jakten.
Vem är bäst av dig och Pelle?
– I år eller? (skratt). Han är ju en bättre chaufför men inte så länge till ...
– Ibland är han hästlängder före mig på en bana och ibland är jag en sekund efter på tre varv men jag tar ikapp ...
I augusti körde Melina sin första tävling för året och slog till med seger direkt i Eskilstunas Kräftracet där damer och veteraner åkte i samma klass.
Hon klappar på sin "Micrapärla".
– Då körde jag den här och Pelle en 900:a. Jag hade nästan inte kört på ett år ... så det var lite "hur gör man nu då", "grönt betyder att vi ska köra va?", säger Melina och skrattar.
– Jag var helt inställt på att nu ska jag ut och ha skitkul och bara komma igång igen. Sen började det bra och jag vann första heatet. Då kände jag "det här är så jävla kul och vilken frän bil att köra". Jag var bara lyrisk över det. Sen vann jag de andra två heaten och var fullpoängare in i A-finalen och så lyckades vi ta hem hela tävlingen, fortsätter hon med en ödmjuk blandning av stolthet och glädje.
I Vingåker fortsatte succén. Melina tog tre nya heatvinster.
– Jag var först in i A-finalen och där hade jag en jättekamp med en veteran som faktiskt snuvade mig på segern på mållinjen. Jag ledde till sista kurvan så det var lite surt. Det regnade såååå mycket ... när jag klev ur bilen rann geggan nerför ansiktet. Nu i efterhand är jag svinglad över den andraplatsen.
Mer skulle komma. I Köping blev det åter tre heatsegrar och en andraplats i A-finalen.
– Att ta nio heatsegrar i rad är ganska roligt att börja säsongen med ...
Melina Toven trivs på Flantsås Gård utanför Eskilstuna. När hon inte är i garaget gillar Melina att pyssla och dona i hemmet.
Förra året vann Melina, som bara kört folkrace under två hela säsonger, två tävlingar.
Vad tror du gör att du redan är så bra?
– Jag vet inte. Jag kommer inte från motorsporten mer än att jag varit kartläsare i rally så ibland är jag lite halvförvånad över att det gått så bra. Det handlar om att köra och få rutin. Vi kör en del tävlingar men tränar nästan aldrig.
Melina tittar på sin avancerade sportklocka som kommer från det företag hon jobbar hos.
– Jag rör mig mycket och den håller koll på puls och aktivitet. Det är skitkul att se pulsen när man kör. Jag ligger på högre puls där än under ett långpass när jag springer. Just under själva tävlingen har man väldigt, väldigt hög puls. Och adrenalinpåslag ... det är ganska häftigt att se. Man är lätt över 200 procent över sitt dagliga aktivitetsmål när man är på tävling och samma sak i garaget.
Tidigare var Toven en lovande orienterare men karriären tog, som vi skrivit om tidigare, ett abrupt slut när hon drabbades av borrelia som satte sig på nervsystemet.
– Ibland är jag hos klubben (Stora Tuna OK) och springer nån tävling för att det är kul. Men jag tror att jag är lika duktig fortfarande, springer som attan och så har jag första kontrollen en kilometer bakom mig. "Jaha just det ska man läsa kartan också", säger Melina och skrattar.
– Motorsport och orientering är nog såna sporter du aldrig slutar med. Du kommer tillbaka på ett eller annat sätt.
Melina och Bob ser ut att trivas tillsammans.
Har du funderat på att testa någon annan motorsport?
– Nej. När jag och Pelle träffades höll vi på med rally en säsong. Han tog med mig på folkrace och sa "du ska sitta i en sån här bil". "Okej, jag hänger väl på", tänkte jag. Rally är superkul men som par är det mycket roligare att åka folkrace. Dels mekar vi ihop, millimetrar hit och dit spelar liksom ingen roll. Vi kan gå ner tillsammans och göra i ordning en bil och på fredagen tar vi vår husbil med släp och åker ut till tävlingen.
– Att prova på något vore väl aldrig fel men att få göra det här ihop, jag och Pelle, är nästan hela grejen och gemenskapen runt omkring är enorm. Jag har inte varit i någon annan sport som haft så mycket gemenskap och det är inte många andra bilsporttävlingar som kan samla 700 deltagare. Sedan kör jag en del enduro också.
Har du något mål?
– Jag är en tävlingsmänniska så det är väl klart att man alltid har mål men det är svårt i folkrace. I orienteringen har man SM, EM och VM. Den delen finns inte i folkrace, på gott och ont. Sen har vi de där festivalerna som vi kallar SM. Jag hade som mål när jag började med folkrace att vinna något som heter Tyckecupen och det gjorde jag ju förra året.
– Det är en så oförutsägbar sport. Jag vill köra och förvåna mig själv, utvecklas och bli en bättre chaufför.
Måste man kunna meka för att hålla på?
– Ja. Jag kunde byta däck innan jag började med folkrace. Nu förstår jag motorns uppbyggnad, jag kan byta drivaxlar och så där. Det har också varit skitkul att få göra det och vårt största redskap är släggan (skratt).
Hur är en typisk folkraceförare?
– Det klart att det finns dom som har sina Varselkläder, träskor och Peltorkåpor. Sen finns det dom som är jätteuppklädda, sminkade och kommer med fixade naglar. Jag är en blandning av båda (skratt). Folkrace är för alla, det är verkligen det. Tror det är mer acceptans där än inom andra sporter ... du får vara egen och hur du vill. Jag ser många i depån som verkligen får en plats som kanske inte får det någon annanstans, säger Melina Toven.
Till den som funderar ... varför ska hon eller han börja med folkrace?
– Gemenskapen och adrenalinet. Det är hela förklaringen av sporten.
Melina Toven var tidigare en framgångsrik ungdomsorienterare.