Feicia Rogic (då Karlsson) i kamp med en Herforderspelare i finalen.
Den 18 juli 2009 är ett datum som säkert många i United kommer ihåg. Det var då klubbens F17-lag vann Gothia Cup.
Truppen innehöll flera spelare som sedan har gått hela vägen från flickfotboll till Damallsvenskan. Tränare på den tiden var Magnus "Munken" Karlsson, som även är A-truppens nuvarande tränare.
Han berättar om det stora målet som alla spelare och ledare satte upp.
– Vi visste att vi inte skulle vara bäst på fotboll men vi bestämde oss för att vara extremt seriösa. Vi ledare vaktade tjejerna dygnet runt, säger Munken som hade hjälp av sina kollegor Patrik Dahlborg, Erik Forselius och den dåvarande A-lagstränaren Viktor Eriksson som också var med på ett hörn under dagarna i Göteborg.
– Vi bokade faktiskt upp en extra sal där vi ordnade mellanmål bara för att tjejerna skulle äta bättre och orka mer. Allt det där som vi investerade i – fick vi betalt för. Jag tror att alla tjejer lärde sig något av det, så det var inte bara en fotbollsturnering i den meningen.
Laget hade också gett sig den på att jobba stenhårt hela veckan.
– Vi tänkte på allt. Det mest bestående från den veckan var att vi beordrade vila, vi samlade in mobiltelefonerna och vi gjorde allt det där som var jobbigt ...
Munken minns en av lagets spelare, Alexandra Asserstam, som vid ett tillfälle inte alls var nöjd med situationen.
– "Anta" sa till mig, "Du är så jävla tråkig".
Och så var det kanske, men Munken fick rätt till slut.
– Min ledarinsats var att bevisa att det går att vinna om alla bestämmer sig. Det var häftigare än själva vinsten i Gothia Cup, säger Munken och nämner flera tjejer som sedan gick hela vägen från turneringen i Göteborg till Damallsvenskan några år senare.
– Emelie och Felicia är de som fortfarande är kvar i föreningen. Sedan har Elin Wahlström också spelat allsvensk fotboll och dessutom varit uttagen i A-landslaget. "Anta" spelade också i högsta serien.
– Det gick även riktigt bra för Helena Hansson som spelade en massa ungdomslandskamper. Vi hade ett riktigt bra lag och det var många av tjejerna som fortsatte med fotboll flera år efter Gothia Cup.
Unitedtjejerna firar Gothia Cup-segern på guldbussen längs Göteborgs paradgata Avenyn.
En av dem är Milia Lord, 28 år i dag.
– Vi var några i United som senare gick över till Triangeln. Men när föreningen lade ner damlaget förra vintern slutade vi, säger hon och nämner de tidigare lagkamraterna Helena Hansson och Alexandra Asserstam.
Hon minns också Gothia Cup-äventyret som det roligaste hon varit med om.
– Definitivt. Munken fick oss att bli fotbollsspelare på riktigt.
F17-laget tog sig vidare från gruppspelet och vann även den tuffa semifinalen mot AIK. Den matchen fick avgöras på straffar efter att det var mållöst vid full tid.
Straffläggningen vann United med 7–6 och laget var klart för final.
– Jag satte min straff och Emelie räddade den sista vilket gjorde att vi gick vidare till final, säger Milia nöjt.
Emelie är såklart målvakten Emelie Lundberg, 27, som tillsammans med jämnåriga Felicia Rogic (då Karlsson) är de spelare som fortfarande är aktiva i Eskilstuna Uniteds allsvenska trupp.
Milia Lord (längst till vänster) och resten av vinnarlaget vrålar ut sin glädje när fotograferna "knöade" om bästa bilden.
– Vi hade två spelare födda 91, Adina Hammarsten och Maja Österholm. Men sedan var resten av laget 92:or och 93:or, säger Emelie.
– När vi åkte ner till Göteborg sa Munken "Vill ni springa på Liseberg så gör det, men jag är i varje fall här för att vinna".
Gruppen slöt sig samman och bestämde sig för att sikta högt. Tillsammans.
– Vi alla var inställda på finalen. Visst kommer jag ihåg finalen men det är semin som etsat sig fast. Malin Diaz och Petra Andersson, som båda spelat för United senare, var med i AIK:s lag. Jag tror bara vi var över deras planhalva några enstaka gånger under matchen, säger hon och skrattar.
– Det var taktik på hög nivå redan då. Det kändes som vi parkerade bussen framför mål.
Efter mycket om och men, stod tyska Herforder för motståndet i finalen.
Tyskarna lämnade in en protest då deras motstånd i semifinalen hade trotsat regelverket. Så matchen fick spelas om under finaldagens morgon.
Herforder vann den, men fick betala ett högt pris.
– De var trötta och hade redan spelat en match den där dagen. Vi kom istället ut fräscha och hade 2–0 i halvlek efter mål av Milia och Felicia. Även om de lyckades reducera så höll vi ut och kunde vinna med 2–1 på Gamla Ullevi.
Det utbröt total eufori.
Kramkalas efter slutsignalen på Gamla Ullevi.
– Den segern har jag levt länge på. Många säger att Gothia Cup är lite som junior-VM bland klubblag.
Och efter prisutdelningen fortsatte firandet där laget fick vi åka runt i en guldbuss bland spårvagnar och trafik längs Avenyn.
Nu har det har gått mer än ett decennium sedan framgången 2009.
Många lokala lag har varit nära att nå ända fram men det är bara ett lag från Sörmland som vunnit Gothia Cup på flicksidan.
Kan det vara så enkelt som G i gemenskap? Emelie resonerar kring varför allt stämde just då.
– Gemenskapen var en del, men Munken visste också vad som krävdes. Vi gjorde mycket saker ihop. Det var väl inte tråkiga saker men när man är så ung och är på en sådan turnering vill man gå på Liseberg, gå på disco och hänga på invigningen. Men det var inget sånt.
– Vi hängde i skolsalen på luftmadrasser och hade med oss ett litet pingisbord. Vi hade lite turneringar och gjorde aktiviteter tillsammans. Det året spelade vi nog upp mot 50 matcher och det är klart att det har betydelse i framgången.
Felicia Rogic (då Karlsson) ger Gothia cup-bucklan den längsta kyssen i mannaminne.
Men vad hände med alla tjejer? När undertecknad gjorde lite efterforskning hittades en till, utöver Emelie Lundberg och Felicia Rogic som fortfarande är aktiv.
28-åriga Hanna Svärd som via en tur till USA, Salem och ett korplag nu hamnat i ett annat United.
Stockholmslaget Kransen United i division 4.
– Jag har egentligen aldrig slutat spela. Efter att jag lämnade United 2011 flyttade jag till USA. Det blev lite fotboll där och när jag kom hem började jag spela med min systers lag. När Kransen startade upp ett damlag började jag där 2016, säger Hanna.
– Det är så fin sammanhållning så det är svårt att sluta spela. När många av vännerna fortsätter, har jag också fortsatt även om det inte är på någon hög nivå.
Hanna Svärd (i mitten med det vita pannbandet) firar ikapp med Adina Hammarsten och de andra Unitedtjejerna.
Och precis som många andra i laget minns hon tydligt en viktig detalj från sommardagarna i Göteborg 2009.
– Alla mellanmål, säger hon och brister ut i skratt.
– Jag minns att vi åt otroligt mycket. Men det gick bra och vi var ju där för att vinna...
Fotnot: I nästa del, som kommer en bit in på det nya året, djupdyker vi i Eskilstuna Citys lag som också vann Gothia Cup samma år.