AFC Eskilstunas hjälptränare Robert Åstedt gjorde under söndagen sin första minut som spelare i A-laget på tre år.
Robert Åstedts kamp om att komma tillbaka till fotbollsplanen har nog ingen fotbollsintresserad missat.
Senast han spelade en A-lagsmatch för AFC Eskilstuna var i november 2018. Sedan dess har den skadeförföljde backen kämpat med att komma tillrätta med den knäskada som stoppat honom från spel men i stället har det blivit bakslag på bakslag.
Det gjorde att han tidigare i år klev in som hjälptränare för klubbens A-lag.
Även om han gjort en del inhopp på träningar när det saknats folk, och dessutom gjort ett kort inhopp i en U21-match nyligen, har det egentligen inte varit aktuellt för något mer – tills i söndags.
Utöver den avstängda duon Karim Mammar och Pontus Rödin saknades en rad spelare efter att en släng av magsjuka härjat i laget där totalt åtta spelare mer eller mindre har varit drabbade. Det gjorde att hjälptränarna, den förre landslagsmålvakten, Johan Sellberg Wiland och Robert själv fick skriva in sig i matchtruppen mot Falkenberg.
För Åstedts del blev det till med ett inhopp på övertid där den duktige huvudspelaren direkt hamnade i händelsernas centrum.
För under det sista som hände, en frispark för Falkenberg strax utanför AFC:s straffområde, fanns han med i den klunga som fick undan bollen framför målet.
– Det kallar jag fingertoppskänsla av Jawad (Al Jebouri). Så nu är det upp till honom om det blir fler inhopp, säger Robert Åstedt och skrattar.
– Vi har faktiskt skämtat tidigare om att jag skulle göra ett inhopp, men där och då så tänkte jag inte så mycket på det. När Ismet (Lushaku) fick kramp och behövde byta var det bara att hoppa in och se till att Falkenberg inte gjorde mål under den sista minuten. Det viktigaste var ändå att vi tog tre poäng. Men om jag kan hjälpa till på planen på något sätt så kommer jag alltid ställa upp även om jag i dagsläget kanske är en nödlösning.
– Sedan var det såklart extra speciellt att dra på sig AFC-tröjan igen och spela match. Men jag skulle nog inte klassa mitt inhopp som en comeback i och med att det var så kort tid. Var det ens en minut? Tanken finns heller inte att jag ska återgå till full satsning med fotbollen förrän jag gjort en operation.
AFC-backen om inhoppet: "Om jag kan hjälpa till på planen på något sätt så kommer jag alltid ställa upp även om jag i dagsläget kanske är en nödlösning".
För Åstedt kommer det troligtvis att bli en sådan någon gång i slutet av året. Men först ska han träffa några kunniga inom området – kring hans knäskada som kallas Hoffa's fat pad – och höra om de anser om en operation är värt eller inte.
– Som det är nu har jag tagit voltaren före de träningar då jag hoppat in och då har det inte varit några problem alls. Även om jag inte utsatt kroppen och knät för någon hundraprocentig belastning är ju användandet av voltaren, dag ut och dag in, inte helt optimalt. Men kan det bli bättre med ett ingrepp är det inget snack om saken, för jag vill ju tillbaka till fotbollen.
– Om det är så, kommer jag gå "all in" för en fortsättning som spelare. Även om jag inte spelat riktigt på tre år så har jag åldern på min sida, säger 25-åringen.
Robert Åstedt fanns med i den starka AFC-trupp som under sena onsdagseftermiddagen gick in i U21-slutspelet och ställdes mot allsvenska Varbergs Bois i kvartsfinalen på Tunavallen. Det blev till slut 2–4 efter att Alexander Ahl Holmström reducerat till 1–3 i början av den andra halvleken och Ashley Coffey fixat 2–3.