Efter segern på Smedby IP firades det vilt inne i Citys omklädningsrum.
– Träningen kör vi inte igång förrän i december, fram till dess blir det party.
Det är den 8 oktober 2011 och Daniel Wiklund har precis lyckats med det ingen annan tränare före honom gjort på 19 år: Föra upp Eskilstuna City till division 1, efter en 7–0-seger borta mot Smedby i division 2-avslutningen.
Daniel Wiklund, tränaren som tog City upp, förkunnade skämtsamt efteråt att det blir en två månaders lång fest.
Segerjublet direkt efter slutsignalen.
Victor Sundberg (längst till vänster) och övriga spelare firade avancemanget till division 1 på en krog i Eskilstuna.
Flera bussar med City-supportrar finns på plats i Norrköping, men en med det största City-hjärtat av dem alla, mångårige ordföranden Laszlo Meszaros tvingas följa den historiska dagen via sin mobiltelefon och från en sjuksäng.
Plågad av cancer och en tappad kroppsvikt på 30 kilo orkar han inte den här dagen ta sig till Smedby IP.
– Jag hade mobilkontakt med flera andra från styrelsen som var där och var på plats. Så jag fick uppdateringar längs vägen och minns att jag var så jublande glad att vi gick upp, trots att jag mådde piss då jag låg där och var sjuk. Det tog på krafterna, säger Laszlo nu, snart tolv år senare.
Efter "Party-Dannes" besked från omklädningsrummet på Smedby IP är City igång med träningen igen i december som utlovat.
Och första säsongen i division 1 norra blir en succé. City lyckas, som nykomling, sluta sexa och det råder ingen tvekan om vilket lag som är Eskilstunas stora flaggskepp på herrsidan i fotboll.
City har 750 åskådare i snitt på sina hemmamatcher, endast slagna av dåvarande seriekollegorna Sirius och Västerås SK, och i hemmamötet med VSK på vårkanten är över 2 000 åskådare på Tunavallen. Staden andades lite fotboll för första gången på flera årtionden.
– På den här tiden så var fortfarande inte sponsringspengarna så himla stora, men å andra sidan så kostade heller inte spelartruppen så mycket. Det var inga fantasisummor till löner, säger Meszaros.
Efter avancemanget var City stadens stora flaggskepp på herrsidan i fotboll och här presenterar klubbens sin nya matchtröja, frontat av dåvarande lagkaptenen Dan Wikström.
City hade flera fina publikmatcher under åren i division 1. Hemma mot Västerås SK var över 2 000 åskådare på plats.
Det skapades en ny supportersektion kallad "Blå tåget".
Men medan Sirius i dag spelar allsvensk fotboll och Västerås SK är på väg upp för att göra det samma, så är Eskilstuna Citys verklighet i dag någon annan.
År två i norrettan, säsongen 2013, blir en mardröm. Redan på försäsongen försvinner ena mittbacken Rebin Sulaka, som inte får förlängt kontrakt efter en tvist, och egne talangen Filip Rogic skriver på för Östersund.
Kort senare väljer även den andre mittbacken, Victor Sundberg, helt plötsligt att sluta, endast 24 år gammal.
Kvar står City med en tunn och oerfaren trupp, tvingas hämta in utländska namn som Niko Markkula och Johannes Nordström från Finland, och säsongen slutar i en sistaplats samt nedflyttning till division 2.
– Vi hade kämpat x antal år i division 2, för mig och många andra var det säkert sex-sju år, så det var ju ett lyft när vi väl gick upp där 2011. Det var efterlängtat. Och första året i ettan var det ett antal matcher som var lite heta, mot VSK och Sirius, och då var det ändå lite nivå på det, säger Victor Sundberg och fortsätter:
– Men jag kände väl att det tog för mycket tid och energi, och jag hade inte drivet att träna fyra-fem gånger i veckan. Och det var nog inte steget division 2 till division 1 som spelade någon roll, träningsmängden och förutsättningarna var ju i princip samma. Det var ju inte så att man kunde börja jobba halvtid.
Med facit i hand berättar i dag Meszaros att han ångrar att han inte värvade in några säkra kvalitetsspelare inför säsongen för att försöka rädda division 1-kontraktet. När Sulaka, Rogic och Sundberg försvann, så skulle de ha ersatts.
– Men vi försökte att ha balans på ekonomin hela tiden, för det hade satsats friskt några år tidigare med Sven "Dala" Dahlkvist som tränare, där det höll på att gå åt fanders ekonomiskt. Vi var i princip konkursmässiga. Och då sa vi: "Nej, fasiken. Den här föreningen har funnits i 100 år, den ska inte få dö ut". Så vi jobbade hårt för att rädda föreningen.
Ordföranden Laszlo Meszaros skuggar bakom City-profilen Andreas Alm.
Med "vi" menar Meszaros bland annat sig själv, samt Peter och Björn Lindkvist, som sedan snart ett år tillbaka alla är med i Citys styrelse igen, precis som när City spelade division 1-fotboll. Och nu ser de det som ett nytt uppdrag att rädda City igen.
För i helgen kan City bli degraderade till division 4. Vi behöver nästan inte ens gå igenom förutsättningarna, men det ska skett ett mirakel fyra veckor i rad för att City ska kunna undvika nedflyttning.
Annars betyder det att man är tillbaka i Sörmlandsserierna där fria byten och bortamatcher mot Ärla, Jäder och Enhörna väntar. Ganska långt ifrån de där 2 000 åskådarna mot Västerås SK 2012.
Så, vad hände egentligen?
– Ja... Vad hände egentligen?
Laszlo Meszaros tar faktiskt en längre paus innan han återupptar meningen:
– Det var nog det här med att man ville satsa lite väl mycket. Man tog in spelare utifrån som många andra föreningar och då drabbade det ekonomin. Vi är inte ensamma om det i den här staden, titta på Guif, Smederna, United och you name it. Alla har haft problem med ekonomin, därför tog vi ett beslut inför i år att vi måste trygga ekonomin för att kunna jobba med ungdomsverksamheten och komma tillbaka till det vi en gång var.
Efter degraderingen till division 2 lämnade både Meszaros sitt uppdrag som ordförande och Wiklund sitt uppdrag som tränare. Victor Sundberg, som slutade inför säsongen 2013, var redan på hösten samma år tillbaka i klubbens styrelse.
Och till året efter – när City skulle spela i division 2 – var han ny sportchef i föreningen.
– Vi behöll det ganska bra med "Fröjden" (Andreas Fröjdfeldt) som tränare inledningsvis, där både han och jag hade ganska bra koll på alla lokala spelare. Men sedan var han tvungen att sluta första året och då fick vi lappa ihop det, sen fick vi det ganska hattigt hela tiden egentligen. Det var en ny tränare nästan varje år, så i fick aldrig någon kontinuitet, säger Sundberg.
Under Sundbergs år som sportchef följer fyra raka år i division 2 utan att man lyckas ta klivet upp. Men han beskriver det som konstgjord andning de sista åren, hur spelare underifrån hela tiden minskade och bristen på Eskilstunafostrade spelare blev uppenbar.
– Tidigare år kom det mellan tre och sju duktiga juniorspelare varje år, men nu var det endast ett par spelare som slog sig in.
– Jag tror att man vann mycket på att man hade ett lag i juniorallsvenskan, ett i pojkallsvenskan. Då blev det naturligt att de bästa spelarna hamnade i City. Nu kanske det har blivit lite annorlunda.
På ett välfyllt årsmöte under hösten 2016 röstade Eskilstuna Citys medlemmar ja till att ingå i ett samarbete med dåvarande AFC United.
Det Sundberg är inne på är det som skedde sommaren 2016.
Då inleddes ett samarbete med dåvarande AFC United, tack vare ett initiativ från City. På en presskonferens förkunnade Alex Ryssholm och dåvarande City-ordföranden Per Liljeroos att "vi ska spela i Europa om några år".
– Jag tycker det är väldigt viktigt att betona att det vi ska göra är att samarbeta. Det handlar inte om en sammanslagning, sa Per Liljeroos då och berättade att City fortsatt skulle ha hand om de yngre ungdomslagen och inte konkurrera med AFC.
– Det medlemmarna ska få höra är att vi tänker lägga tonvikten på ungdomsarbetet. Väldigt mycket jobb ska läggas på utveckla egna barn och ungdomar så de kan nå så långt som möjligt. Jag tror att det är bra för alla om vi får ett elitlag som spelarna kan se upp till och sträva efter att nå till.
Verkligheten blev dock inte riktigt så.
Inledningsvis höll samarbetet som planerat, men ju längre tiden led blev AFC Eskilstuna intresserade av ungdomslagen också. För när en division 2-klubb har starka ungdomsverksamheter ger det exakt noll kronor i ersättning. För ett elitlag innebär det extra stödpengar från Svenska Fotbollförbundet varje år, vilket blev naturligt att AFC Eskilstuna även intresserade sig för ungdomsspelarna i staden.
Redan på våren 2018 bröt City och AFC det ekonomiska samarbetet klubbarna emellan. City ansåg sig ha rätt till 1,2 miljoner kronor medan AFC hävdade att man "inte var skyldig klubben en krona".
Kort senare var även samarbetet, officiellt, över även om det på några håll fortfarande finns samarbeten klubbarna emellan.
Med några års distans är både Sundberg och Meszaros överens om att samarbetet inte blev lyckat, för Citys del.
– Jag har inte haft någon insyn i samarbetet, men av det jag hört och läst så har det inte blivit så lyckat. Jag tror att City måste jobba långsiktigt, försöka bygga en bra organisation och utbilda bra spelare själva igen så att man får tillbaka det här med bra pojk- och juniorlag. Risken nu är väl att spelare kanske inte är så attraherade av att spela för ett A-lag i division 4, säger Sundberg som själv försvann från fotbollen inför säsongen 2017 när AFC flyttade till Eskilstuna.
– Det känns som att City tappade själen lite grann, vad föreningen stod för. Och det ska vi försöka få tillbaka och jobba med igen, fortsätter Meszaros.
Premiärmatchen i division 1, borta mot Frej i Täby, präglades av snöfall.
Adnan Cirak var en av profilerna i Citys A-trupp och startade premiären i division 1 mot Frej.
Laszlo Meszaros är än i dag inte kvitt sin cancer, men kan lyckligt nog leva med den med hjälp av mediciner och sjukhuskontroller.
Varje vecka befinner han sig på Årby IP mellan en och två gånger i veckan för att försöka bygga upp sitt City igen. Han beskriver det som en slags gemenskap som gått förlorad de senaste åren, anser han. Dels på grund av samarbetet med AFC, dels av ekonomin som tröt efter värvningar från utlandet och allt beroende av en något sämre ungdomsverksamhet under de här åren.
Nu anser han att ungdomsverksamheten blomstrar i City igen.
Han gläds över att ungdomstränarna han hälsar på under kvällarna heter Dan Wikström, Patrik "Putte" Karlsson och John "Jonte" Forssman. Alla de, hade på ett eller annat sätt, del i att City en gång var i division 1 och stadens största lag när de spelade för klubben.
Laszlo Meszaros tror att det är rätt väg att gå.
– Det som talar för oss är ungdomsverksamheten och vilka bra ålderskullar vi har på gång. Får vi bara behålla de här spelarna nu, eftersom det rycks i ungdomsspelare från andra föreningar, så kommer City att vara uppe på, åtminstone, division 2-nivå igen. För i slutändan är det våra ungdomslag som ska göra att City kommer igen.
Segerjublet visste inga gränser och materialaren Lasse Karlsson (längst till höger) såg nästan ut att fira tillsammans med högre makter. Karlsson är allt jämt kvar i föreningen.