Marcus Danielson, 34, är fostrad i Skogstorp, slog igenom i IFK Eskilstuna och har sedan dess vunnit SM-guld med Djurgården, varit utlandsproffs i kinesiska Dalian Pro och landslagsdebuterade som 30-åring, men hann avsluta landslagskarriären blott tre år senare.
Under torsdagen befann sig Djurgårdenmittbacken i Eskilstuna för ett besök och passade då också på att gästa Eskilstuna-Kurirens sportpodcast.
Där berättar 34-åringen bland annat om tiden i Kina.
Efter SM-guldet med Djurgården 2019, och cupguldet ett år tidigare, kände Danielson att han var redo för en ny utmaning. Och i slutet av det kinesiska transferfönstret dök Dalian Pro, med spanske Rafa Benitez som tränare, upp med ett bud 50 miljoners-klassen till Djurgården och ett kontrakt som, enligt Expressens uppgifter då, var värt 70 miljoner kronor.
– Det var liksom inget att tveka på från min sida, även om det fanns omständigheter i världen då som man just då inte insåg vad det skulle innebära med covid och så vidare. Men det kändes som en möjlighet jag inte kunde tacka nej till, säger Danielson till Eskilstuna-Kurirens sportpodcast.
– Det var ju självklart pengar som jag inte skulle kunna tjäna någon annanstans. Det var många steg upp från den lön jag hade i Djurgården, så det var också ett sätt att tänka över framtiden. Vad kan det ge mig? Då var det inget svårt val.
Är du ekonomiskt oberoende i dag?
– Ja, vad det nu innebär. Men ja, om jag sköter mina kort rätt så kommer jag att kunna leva ett jättebra liv där jag har en stor frihet att kunna välja var jag vill resa och var jag vill bo, så det är jag grymt tacksam för.
Men tiden i Kina blev dock allt annat än det Eskilstunakillen hade tänkt sig.
På grund av coronapandemin stängde Kina sina gränser och det dröjde tre månader innan Danielson fick ett giltigt visum för att resa in i landet.
Därför satt han, svenske klubbkompisen Sam Larsson och nämnde Benitez på ett hotell i Hongkong och bara väntade på att få ta sig in i landet.
– Det hände otroligt mycket under de åren jag var där. Jag skrev ju dagbok under de här åren i Kina och det finns ju material till att skriva böcker.
Kan du ge oss något utdrag ur dagboken?
– En grej är väl att Rafa Benitez är den största fotbollsnörden jag har träffat. Han tittar på fotboll konstant, men eftersom alla ligor var stängda så satt han och kollade på gamla repriser. Så någon gång kom han ned till mig och Sam och frågade: "Kollade ni på Brighton mot Portsmouth i går?" Vi svarade ju nej, och han bara: "Va? Varför då?" Han tyckte det var jättekonstigt att vi inte kollade på en repris som gick på någon tv-kanal där i Hongkong liksom. Han var otrolig.
Totalt tog det tre månader innan Danielson – ihop med övriga icke-kineser i truppen – fick resa in i Kina via ett privatflyg från Stockholm.
Därefter började nästa smärtsamma utmaning för Danielson personligen.
Med anledning av pandemin valde kinesiska fotbollsförbundet att stänga in samtliga lag på ett hotell och spela samtliga matcher på samma ställe.
Det ledde till en hotelldöd och inlåsning utan frihet som nästan knäckte på Danielson.
– Det var en fullständig mardröm, jag tror att jag aldrig har mått så dåligt i hela mitt liv. Man tappar sin frihet och kan inte göra något. Vi tränade på morgonen och åt lunch vid 12.00. Men sedan från klockan ett så skulle du slå ihjäl din dag, men det fanns ingenting att göra. Och maten var ju inte som i Sverige, så det var ju ångest att gå till matsalen på kvällen för du visste att det inte fanns något att äta.
Började du söka en väg bort från Kina och ut ur avtalet redan här?
– Nej, eller tanken slog mig så klart. Men det var ju inte så att Djurgården skulle kunna köpa tillbaka mig, och sen visste jag vad det skulle innebära för mig ekonomiskt. Så man satt bara och kämpade för att hänga i så länge som möjligt.
Avtalet ska dock komma att brytas.
Men det är först ett och ett halvt år senare. Där emellan beskriver Danielson tiden, som om möjligt, än värre än debutåret.
– Om jag tyckte att första året var hemskt så blev det bara sämre andra året. I och med pandemin så hade ägare, Wanda Group, dragit sig ur inför andra året. (Marek) Hamsik, (Salomon) Rondon och Rafa Benitez lämnade, så man märkte det monterades ned. Dessutom smittades Sam Larsson av covid och då blir det inte lätt att komma in i Kina igen. Så jag åker tillbaka till Kina i slutet av januari 2021 för att köra en ny säsong, men Sam kommer inte in förrän oktober.
– Så från januari till att jag åkte på EM med Sverige så var jag ensam utlänning i mitt lag, med bara kineser som inte pratar någon engelska. Det är rätt påfrestande. Jag lärde mig att bara stänga av och det var ju kanske inte det bästa, men i det läget så var det enda alternativet och det har slagit tillbaka på mig rätt rejält nu när jag kommit tillbaka till Sverige.
På vilket sätt?
– Jag har fått uppleva jättemycket. Saker som man bara har tryckt undan för att man inte orkat att ta tag i dem. Men nu har jag börjat lyfta upp det till ytan igen det senaste halvåret.
– Det fanns så mycket osäkerhet med allting. Det var osäkert med landslaget, det var osäkert med klubblaget, det var osäkert med löneutbetalningar, det var osäkert när jag skulle få träffa min familj igen och det fanns en osäkerhet om jag blir smittad av viruset, hur det kommer att ställa till en massa saker. Jag ville spela EM för Sverige, men jag visste att klubben kommer att göra allt de kan för att stoppa mig, om de kan. Den stressen var helt enorm under våren 2021. Och dialog har man inte med kineser, de kör bara sitt. Det finns inga känslor i det landet.
För på grund av pandemin fick Marcus Danielson inte åka på landslagssamlingarna i september och oktober under 2020 med anledning av de karantänregler som fanns när mittbacken skulle tillbaka in i Kina.
Därför framfördes liknande planer inför EM och Danielsson beskriver hur hela situationen i Kina påverkade hans mående när han väl fick åka till mästerskapet.
– Främst var jag sjukt glad och stolt över att få vara med på EM, men sen mådde jag inte bra. Men jag hade lärt mig att stänga av och trycka bort saker, och när man är med landslaget så är allt så jäkla roligt och allt är perfekt liksom. Även om vi var i en bubbla under EM, så var det inte en bubbla för mig. Jag hade inte haft så mycket frihet på jättelänge.
När Sverige åker ut i EM-åttondelen mot Ukraina utsätts Marcus Danielson för en hatstorm på sociala medier efter att ha fått ett rött kort, drygt 20 minuter innan Ukrainas segermål i förlängningen.
En liknande hatstorm utsätts Danielson även för efter sin sista landskamp, den avgörande VM-playoffen mot Polen lite mer än ett år senare.
– Jag får rätt mycket näthat av folk som tycker att det är roligt att klanka ner på mig som spelare och människa. Att jag är dålig och så vidare. Jag förstår inte hur man kan skriva vissa saker, det är absolut inte okej. Jag vet att jag var så stolt varje gång jag tog på mig Sveriges tröja, men sen blev det inte alltid som jag ville.
Hade de kommentarerna någon del i ditt beslut att sluta i landslaget?
– Det var ingen av de större anledningarna, sen fanns det val ändå på något sätt med men ändå inte. Det var inte det som gjorde att jag slutade. Jag hade redan efter EM, när jag skulle åka tillbaka till Kina, bestämt att går vi inte till VM slutar jag i landslaget efter det kvalet. Går vi till VM slutar jag efter det. Så det var inget jag tog på uppstuds där, utan det hade jag bestämt tio månader tidigare. Och jag har inte ångrat mig en sekund efter att jag tog det beslutet.
Danielson avslöjar dock i podden att förbundskaptenen Janne Andersson, vid flera tillfällen, har försökt få honom att göra comeback.
– Janne har ringt mig några gånger, men jag har tackat nej. Jag har inte velat det.
Varför det?
– Jag känner mig klar med landslaget. Jag har redan gjort allt det, jag har dragit på mig tröjan, spelat mästerskap och spelar du i landslaget är du borta mycket och bor på hotell. Jag hatar att bo på hotell. Jag bor i Stockholm, spelar i ett lag i Stockholm, ska jag då sätta mig på ett hotell – i Stockholm? Det lockar inte. Matcherna är skitroliga och det saknar jag absolut, men jag prioriterar annat i mitt liv som jag tycker är viktigare just nu.
Efter att Sverige missar VM och turneringen spelas, så åker aldrig Marcus Danielson tillbaka till Kina igen.
Dalian Pro vägrar att betala ut mittbackens lön och sommaren 2022 bryts kontraktet på grund av obetalda löner i mångmiljonklassen.
– De betalar inte mig en krona under 2022, säger han.
Har du fått pengar nu, retroaktivt?
– Nej, det är en juridisk process som är igång.
Hur mycket pengar handlar det om?
– Det vill jag inte prata om.
Sedan i juli 2022 tillhör Danielson Djurgården igen, klubben han förde till SM-guld 2019.
Han har tagit hjälp av en psykolog för att bearbeta händelserna i Kina och känner nu – för första gången på flera år – att han mår bra igen.
Nu vill han försöka leda ut Djurgården i Europa igen.
– I dag mår jag bättre än på väldigt många år. Så det känns väldigt bra just nu på många plan. Jag har tagit väldigt stora steg senaste månaderna och har ett helt annat lugn i kroppen, säger Marcus Danielson.