Kennet Andersson jobbar numera som agent och ska inom kort besöka fotbollsturneringen Gothia cup i hans hemstad Göteborg.
För många är säkert Tomas Brolins magiska frisparksmål eller Thomas Ravellis straffräddning, som senare även blev ett frimärke, det starkaste ögonblicket från den varma sommarnatten 1994 då Sveriges spelade VM-kvartsfinal mot Rumänien i USA.
Men i den här tillbakablicken handlar allt om en då 26-åring från Eskilstuna som skulle bli Sveriges bäste målskytt under mästerskapet med sina fem mål.
På Stanford Stadium i San Francisco hade Sverige 1–1 när ordinarie matchtid var över. I förlängningen tog sedan Rumänien, som några dagar tidigare slagit ut självaste Argentina i åttondelen, ledningen och då var det inte mycket som talade för Sverige som dessutom fick mittfältaren Stefan Schwarz utvisad.
– Då såg det kärvt ut. I det läget var det bara att skyffla upp bollen, säger Kennet Andersson och minns tillbaka.
Men med fem minuter kvar av förlängningen blev anfallaren – som började sin karriär i IFK Eskilstuna – stor hjälte när han nickade in 2–2-målet och tog Sverige till ett straffavgörande.
– Bollen från "Rolle" (Roland Nilsson) gick rakt mot mig samtidigt som jag kände att det här skulle bli en kamp mot både försvarare och målvakt. Jag kommer ihåg att jag tänkte, det kommer att smälla – det kommer göra ont. Men försvararen släppte mig och det var kanske det stora misstaget.
Lite senare skulle Andersson visa sig bli viktig även i straffsparksläggningen.
– Vi hade jobbat in vilka straffar vi skulle slå. "Brollan" (Tomas Brolin) skulle ta första och jag andra. Men då några av de ordinarie straffläggarna var borta stegade i stället Håkan Mild fram då han ville slå den första straffen. Eftersom jag var så bestämd gick jag fram när Håkan hade slagit sin straff, före Brolin. Så det blev egentligen fel.
Men så rätt det blev.
Straffen satt stenhårt i närheten av målvakten Florin Pruneas vänstra kryss. Några minuter senare fick han från mittcirkeln se Thomas Ravelli göra den oförglömliga avgörande räddningen på Miodrag Belodedicis straff och föra Sverige till en semifinal.
– Jag bara kastade upp skorna i luften, sprang mot Ravelli och den stora högen.
Det svenska laget jublar efter straffavgörandet där Thomas Ravellis enhandsräddning tog laget till en semifinal. Kennet Andersson syns till höger i bild i bara strumpor.
Det blev ett VM-brons för Sverige men har ni i laget förstått vad ni egentligen ställde till med då?
– Man börjar förstå lite nu, 30 år senare ... Men det kommer nog aldrig att sjunka in helt, säger Kennet som även minns mottagningen på torget hemma i Eskilstuna några dagar efter hemkomsten från USA.
– Det var lite konstigt för då var övriga i laget inte med och jag stod själv på scenen. Men det var fantastiskt och hela torget i Eskilstuna var fullt.
I många år har 94-gänget hyllats för sina insatser i USA för men några fler uppvisningsmatcher blir det inte – av naturliga anledningar – varken för Kennet Andersson, som sedan en tid tillbaka arbetar som mentor för ett agentur inom fotbollen, eller de andra i laget.
– Dels är det för farligt för oss och sedan finns inte hela vårat lag med längre. Sedan "Klabbe" (Klas Ingesson) gick bort så blev det inte samma sak längre då han var en stor del av laget, men ibland träffar jag några av dem i olika sammanhang. Man blir inte kompis med ett helt fotbollslag men när man har så starka minnen så har man något speciellt tillsammans.