Superligadomen som kan förändra hela idrotten

Ska Uefa ha ensamrätt på att arrangera klubblagstävlingar på högsta nivå? Den så kallade superligan attackerade monopolställningen och nu kommer EU-domstolen med sitt avgörande. En dom som även kan påverka andra idrotter, anser en professor i EU-rätt.

En supporter till Tottenham protesterar i april 2021 när det blivit offentligt att Premier League-klubben är en av tolv storklubbar som vill skapa en utbrytarliga. Arkivbild.

En supporter till Tottenham protesterar i april 2021 när det blivit offentligt att Premier League-klubben är en av tolv storklubbar som vill skapa en utbrytarliga. Arkivbild.

Foto: Clive Rose/AP/TT

Fotboll2023-12-20 12:18

I mitten av december i fjol jublades det i fotbollens högkvarter i Schweiz. I Fifas och Uefas rättsliga tvist med storklubbarna som våren 2021 ville skapa en utbrytarliga ställde sig en generaladvokat på förbundens sida.

Generaladvokat Athanasios Rantos utlåtande är inte rättsligt bindande för EU-domstolen, men hans slutsats var tydlig:

Det är fritt fram för klubbarna att skapa European Super League, men klubbarna kan inte delta i tävlingar organiserade av Fifa (Internationella fotbollsförbundet) eller Uefa (Europeiska fotbollsförbundet) utan att dessa organisationer godkänner det.

"Leda till större konsekvenser"

– Det som har fått mest uppmärksamhet är att han med sitt utlåtande skulle ge Uefa rätten att bibehålla status quo, men det som Rantos påstår skulle kunna leda till större konsekvenser än så, säger Stephen Weatherill, professor emeritus i EU-rätt vid universitetet i Oxford, till TT.

På torsdag kommer EU-domstolen med sin dom. Real Madrid och Barcelona är i nuläget de enda klubbarna som är kvar i projektet, som ursprungligen bestod av tolv europeiska storklubbar.

I grunden handlar rättstvisten om huruvida Fifa och Uefa har missbrukat sin dominerande ställning och om förbundens agerande strider mot EU:s konkurrenslagstiftning.

Förbunden har monopol på att godkänna och arrangera professionella fotbollstävlingar i Europa och det systemet är helt i sin ordning, anser generaladvokaten. Detta eftersom systemet bland annat är nödvändigt för att säkerställa Uefas "legitima mål" som exempelvis öppna tävlingar och finansiell solidaritet.

– Problemet är att det finns intressekonflikter här. Uefa ska både övervaka och se till att tävlingarna går till på rätt sätt, men har samtidigt enorma kommersiella intressen och vill skydda detta, säger Stephen Weatherill.

"Vag och tvetydig"

Oxfordprofessorn anser att generaladvokatens argumentation inte håller. En stor del vilar på att det finns en specifik europeisk idrottsmodell och att den ska värnas. Den påstådda modellen grundar sig på en pyramidstruktur – amatöridrott i botten och professionell idrott i toppen. Tävlingarna ska vara öppna med upp- och nedflyttning – idrottsliga meriter främjas. Den bygger också på en finansiell solidaritet – pengar ska sippra nedåt i pyramiden.

– Han drar dessa bestämda och konkreta slutsatser på en juridisk grund som är väldigt vag och tvetydig. Han påstår att alla detaljer för en europeisk idrottsmodell går att hitta i EU-rätten, men den finns helt enkelt inte i lagtexterna, säger Stephen Weatherill.

Idrotter i Europa har visserligen mer likheter än olikheter sett till hur seriespel och tävlingar arrangeras, men någon enhetlig modell finns inte.

"Högsta formen av lag"

Exempelvis Tour de France och Giro d'Italia – världens två största linjelopp i cykel – ägs och arrangeras av privata företag. Inom basketen existerar förbundets Champions League sida vid sida med Euroleague – en halvstängd liga som ägs av deltagande storklubbar.

Allt detta kan komma att förändras om EU-domstolen i slutändan går på Rantos linje och argumentation, menar Stephen Weatherill.

– Eftersom han påstår att den europeiska idrottsmodellen erkänns av fördraget skulle det innebära att det är på det viset europeisk idrott ska bedrivas. Fördragen kan ju jämföras med grundlagar i EU:s medlemsländer – den högsta formen av lag.

Bakgrund: Detta har hänt

Våren 2021 meddelade några av Europas största fotbollsklubbar att de ville starta en så kallad superliga – European Super League (ESL) – som konkurrerar med Champions League. Ligan skulle vara stängd och drivas av klubbarna själva.

Planerna fördömdes kraftigt av Europeiska fotbollsförbundet (Uefa) och Internationella fotbollsförbundet (Fifa). Klubbarna och dess spelare hotades av sanktioner. Även nationsförbund och ligaorganisationer, exempelvis Premier League, tog avstånd från planerna.

Ursprungligen var Arsenal, Chelsea, Liverpool, Manchester City, Manchester United, Tottenham, Juventus, Inter, Milan, Atlético Madrid, Barcelona och Real Madrid med på planerna.

Det tog inte mer än 48 timmar innan turneringens engelska klubbar hade dragit sig ur projektet. Andra storklubbar valde kort senare att gå samma väg.

Uefas hot om sanktioner ledde till att en rättstvist uppstod i Spanien. I maj 2021 fattade en domstol i Madrid beslut om att få vägledning av EU-domstolen – främst om Uefa och Fifa bryter mot EU:s konkurrensregler när man hindrar klubbar från att bilda en egen liga.

Hösten 2022 bildades en organisation (A22) som ett systerföretag till ESL, som backas upp av Real Madrid, Barcelona och Juventus.

I december 2022 kom generaladvokat Athanasios Rantos med ett utlåtande med sin syn på fallet. Rantos ansåg att det är fritt för klubbarna att skapa en superliga, men att klubbarna då inte kan fortsätta delta i tävlingar organiserade av Uefa eller Fifa. Generaladvokatens utlåtande är dock inte rättsligt bindande för EU-domstolen.

I februari 2023 kom A22 med ett nytt förslag på en superliga. I det nya upplägget skulle 60–80 klubbar vara med, indelade i olika divisioner. Medlemmarna skulle inte vara permanenta utan kvala in via sina inhemska ligor. Även det förslaget förkastades av Uefa.

Sommaren 2023 meddelade Juventus att klubben avser dra sig ur organisationen A22.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!