I mitten av februari stod Eskilstunagångaren Perseus Karlström för ett superlopp i världscupen där han bland annat slog flera OS-medaljörer.
En månad senare vann han Victoria Open i australiensiska Melbourne och satte nytt svenskt rekord på 5 000 meter på tiden 18.32,56.
I april kom nästa styrkebesked. Då knäckte han sina konkurrenter i den 30-gradiga värmen i 20-kilometersloppet i mexikanska Lazaro Cardenas.
Så att han var i sitt livs form – det visste han.
Men när han under söndagen startade i Alytus hade han inte haft den bästa uppladdningen.
– Min träningskompis sydafrikanen Lebohang Change blev sjuk dagarna innan och mamma (Siw) likaså, försökte jag med alla knep att undgå en förkylning. Jag klarade det till slut men nojan inför loppet var stor, säger Perseus Karlström.
Under söndagens lopp var topp-16 från EM förra året samlade.
– Jag öppnade ganska fort med 4.10-tempo men samtidigt kände jag att det inte skulle hålla för de andra 15 som stack iväg, säger 29-åringen.
– Efter fem kilometer kände jag att det här var mitt lopp. Min puls var låg så det ville mycket till om någon skulle kunna orka hänga med mig på slutet.
Och efter 15 kilometer var det han som anförde startfältet.
– Planen var att växla tempo och trycka på det jag hade. Så efter vätskeboden vid 14,7 kilometer var det bara att kräma ur allt sista "femman" av loppet, säger Perseus som till slut vann på 1.19.54 – vilket är årets bästa tid i Europa.
– Det var grym känsla att vinna. Det var lite som i Mexico där det var extremt tufft förhållande. Självförtroendet jag fick från det loppet gjorde att jag kände att det är ingen som har någon chans. Och under de sista kilometrarna i söndags hade jag mycket att ge, säger Perseus.
Segermarginalen blev 24 sekunder före ryssen och EM-trean Vasiliy Mizinov som tävlar under neutral flagg. För Eskilstunagångaren Perseus Karlström väntar om tre veckor en sista världscuptävling innan det är dags för VM i Doha som sätter igång den 28 september.
Med den här insatsen i bagaget, har ditt mål med VM förändrats?– När jag vann i Mexico, där det är identiska förhållanden som i Doha, kände jag att det inte omöjligt att jag kan vinna på VM.