Patriks första avtal gällde över golfens debut-OS efter över 100 års frånvaro. I Rio blev det succé för Henrik Stenson med ett silver. På damsidan, där Patriks huvudansvar ligger, nåddes inte medaljmålet men man var ganska nöjda ändå.
– Vi tog med oss många lärdomar därifrån och Tokyo 2020 blir ännu häftigare. Där är de tokiga i golf, säger han förväntantsfullt.
Titeln förbundscoach står fast, rollen förändras dock lite grann.
– Jag ska ha ännu större fokus på USA den här perioden. Det blir framför allt proffsen och collegeamatörerna som jag ska inrikta mig på, LPGA och touren närmast under. Däremot släpper jag lite på amatörsidan.
Resmässigt gäller samma sak som förut, 18 veckor per år.
– Självklart finns det en baksida med att vara iväg så ofta, särskilt med en tre veckor gammal son här hemma. Men jag får samtidigt väga upp det mot de andra veckorna när jag kan vara hemma mycket och sköta jobbet via mejl.
OS i Tokyo är slutmålet. Längs vägen dit har Patrik Jonsson satt upp en annan, svår målsättning.
Sverige har i början av 2017 fem damspelare (Anna Nordqvist, Pernilla Lindberg, Caroline Hedwall, Daniela Holmqvist och Madelene Sagström) med rättigheter att spela samtliga alternativt några tävlingar på LPGA-touren.
– Jag vill dubbla det antalet. Det är absolut ett tufft mål men vi har många unga, intressanta namn på gång och jag vill hjälpa dem att ta klivet upp till LPGA så att vi har tio spelare där om fyra år, säger Jonsson.