Aktiviteten är stor i Vilstas gymnastikmecka.
Med koncentration, noggrannhet och precision genomför de tävlande sina program.
Snyggt, säkert och suveränt imponerande.
De fyra grenarna – barr, bom, hopp och fristående samsas i den lika fina som moderna lokalen.
11-åriga Isabelle Hell, som går i femman på Djurgårdsskolan och tävlar för EGF, började med gymnastik för snart fyra år sedan.
– Hemma gillade jag att hjula och så. Sedan provade jag gymnastik, jag tyckte det var roligt och fortsatte, säger Isabelle som för dagen ställde upp i hopp och bom.
Vad är det som är roligast med att tävla?
– Man får visa upp vad man kan och göra det så bra man kan.
Hell tränar sex gånger i veckan och har varit med på flera tävlingar.
– Det har gått bra, säger hon och ler.
Vad har du för dröm?
– Att få tävla på någon stortävling, säger Isabelle och tillägger:
– Jag tycker gymnastik är jättekul.
12-åriga Elna Larsson har precis klarat av sitt barrmoment – med feber i kroppen.
– Jag vaknade med 38,7 i morse, berättar hon.
Varför är du här då?
– För att det är min första tävling i regionspokalen och jag ville inte missa den.
Vad är det roligaste med gymnastik?
Dels att man får kämpa, dels att man få röra på sig. Det är kul, säger Elna som har hållit på med sin sport i ungefär sju–åtta år och ställde upp i alla fyra grenarna, där barr och fristående är roligast för henne.
Vad har du för drömmar och mål?
– Jag vill bli bättre, klara av svårare övningar och tävla i stora tävlingar.
Hur har det gått med febern?
– Jag tror den gått ner, säger Elna Larsson och ler.
Resultatmässigt gick det sådär för EGF. I de högre klasserna blev det i alla fall seger i hopp för Molly Lyckebring och en andraplats för Isabelle Hell.
Men alla i hallen kändes som vinnare och skulle undertecknad klara tio procent av vad talangerna kan hade det blivit bragdguld direkt.