Förra sommaren tillträdde den förre Guiftränaren Kristján Andrésson jobbet i tyska storklubben Rhein-Neckar Löwen.
Han hade skrivit ett treårskontrakt, men i proffsbranschen sitter ingen säkert om det inte går som de styrande vill.
Fram till och med slutet av januari då EM i handboll avgjordes dubbeljobbade "Krille" med landslaget och Rhein Neckar Löwen.
Därefter sattes allt fokus på arbetet i Tyskland och norrmannen Glenn Solberg tog över som landslagskapten.
Bara tre veckor senare fick dock Andrésson lämna den tyska tjänsten efter några mindre bra resultat.
– När jag tog jobbet visste jag att kraven är jättehöga i Rhein-Neckar Löwen. Vi satte en målbild i klubben som var hög och den lyckades vi inte infria fullt ut. Tyvärr startade vi mindre bra efter EM och då blev det konsekvenser. Som tränare är du oftast först ut när det gäller att förändra i en organisation, säger Kristján när tidningen träffar honom i Eskilstuna.
Blev du förvånad över att det gick så snabbt?
– Jag hoppades att jag skulle få fortsätta. Men samtidigt blev jag inte jätteförvånad eftersom jag vet förutsättningarna i den här branschen.
Direkt när det hände blev förstås Andrésson både ledsen och besviken.
– Jag och familjen var inställda på tre år i Tyskland. Nu blev det bara knappt ett år. Tråkigt förstås men tiden i Tyskland är ändå inget jag skulle vilja vara utan även om jag så klart hellre stannat och jobbat vidare. Jag har lärt känna en massa bra och fina människor och har lärt mig saker. Under våren har jag hunnit reflektera över de lärdomar som jag kan ta med mig från denna tid.
Vad tänker du på då?
– Det är en massa olika situationer jag har ställts inför. Jag har hunnit fundera på de beslut jag tog och om hur jag skulle göra ifall jag hade fått göra om de. Sedan vet man förstås inte om ett annat beslut förändrat saker och ting. Men jag är en kommunikativ ledare och även om jag lärde mig tyska så fördes mycket av dialogerna på engelska för att passa alla i laget. Vilket kan vara svårt ibland då ingen av oss i laget har engelska som modersmål.
Strax efter att Kristján fick lämna sitt jobb kom även coronakrisen och tyska ligan pausades som väldigt många andra ligor runt om i världen.
– Vi som familj hade planerat att utforska regionen vi bodde i när jag fick en del tid över. Nu blev det i stället så att vi fick hålla oss hemma och umgås tätt som familj då de tyska coronareglerna var mer strikta än de svenska., säger Krille och fortsätter:
– Jag tycker att vi som familj klarat den här tiden bra och kommit ännu närmare varandra. Vi blev kvar i Tyskland tills för en månad sedan eftersom planen var att barnen, Noah 9, och Theo 4, skulle gå klart i skolan. Även om jag ältat och tyckt synd om mig själv en del så blir du snabbt ödmjuk när en sån kris som Corona uppstår. Andra har haft det så mycket värre den här våren och när jag fick höra att Adam Alsing avlidit kom sjukdomen plötsligt ännu närmare.
Andrésson och den tyska klubben har träffat en uppgörelse och båda parterna går nu vidare.
Vad Krille ska göra står dock skrivet i stjärnorna.
– Det enda jag vet nu är att vi i familjen ska försöka njuta av sommaren i Sverige. I höst ska jag gå en utbildning i ledarskap som är väldigt intressant och det ser jag fram emot.
Den förre Guiftränaren har dessutom kvar sitt tidigare civila jobb på Sparbanken Rekarne i Eskilstuna.
Att han ska jobba med handboll framöver är inte heller självklart.
– Vi får se vad som händer. Jag har haft en bra dialog med banken under min tjänstledighet. Vi ska landa i det här och hela familjen tycker det är väldigt skönt att vara hemma i Eskilstuna igen.
Om det blir en fortsatt tränarkarriär för Krille är han öppen för det mesta.
– Direkt efter att jag blev friställd ringde det lite klubbar. Men när corona kom på allvar har det inte hänt mycket. Det är lugnt på de flesta fronter.
Andrésson har som nämnts tränat både klubb- och landslag.
– Både typerna av jobb är roliga men väldigt olika. Som förbundskapten har du en hel del tid över i vardagen men samtidigt är du i perioder borta lång tid från familjen. I ett klubblag är det mycket varje dag och mer intensivt. Det är för- och nackdelar med båda varianterna