Eskilstunaklubbens 01-killar är det enda lokala hoppet i årets medaljkamp och lita på att de är laddade.
– Det här är det största vi varit med om. Vi fattar nog inte själva hur stort det är, säger Lucas som har en Füchse Berlin-tröja på sig och har tyska lagets exguifare Mattias Zachrisson som en av sina favoritspelare.
Kommer ni att vara nervösa?
– Ja, men lite nervositet är bra och vi har tränare som är duktiga på att lugna oss och få oss att tänka på annat.
Mittniorna är bästa polare och umgås mer eller mindre jämt. När de inte går i skolan eller tränar handboll ses de ändå ofta på fritiden. Att de konkurrerar på positionen som spelmotor är inget som påverkar.
– Nej, vi representerar olika spelsätt. Jag går lite mer på kraft och skytte och Lucas har högre fart och sätter andra i lägen, förklarar den lite mer storväxte Edvin som fram till förra säsongen spelade med de ett år äldre i 00-laget men gick över till sitt "rätta" lag när han började handbollsklass på Stålfors.
Vi träffar killarna under en av deras (handbolls)lektioner på måndagen då Jesper Lindgren och Daniel Ekman är populära gästtränare.
– Vår favorit i A-laget är Ekman. Han har så bra spelförståelse och är duktig på allt, säger Lucas och Edvin om sin mittniakollega.
De rankar segern i Göteborgscupen den här säsongen som de största B-pojkarna gjort hittills – innan USM-slutspelet alltså.
– Vi siktar alltid på att vinna. H 43 och Aranäs är nog de tuffaste motståndarna, funderar killarna.
Ett stort plus för Guif är den breda truppen. Hela 25 grabbar ingår och därför är de inte beroende av att någon stjärna ska ösa in mål.
– Dessutom är vi väldigt starka fysiskt, bland annat eftersom vi tränar crossbox, säger Lucas.
– I steg 4 i USM mötte vi Halmstad som hade en kille på runt 90 kilo. Ändå orkade vi stoppa honom, berättar Edvin.
Bred trupp, fysisk styrka – och så de tre punkterna vi nämnde i textens början. Alltså hemspring, glädje och försvarskommunikation.
I helgen får vi veta om allt detta kan föra Guif upp på SM-pallen.