Daniel Wigö fixade poäng – mot jumbon

Inför onsdagskvällens match hade det blivit obefintligt med speltid för högersexan. Mot Karlskrona senast kom han in till den andra halvleken, blev utvisad efter 1.26 och fick se resten från sidan.

Nu fick Daniel Wigö chansen från start och gjorde en riktigt bra insats inför ögonen på många av sina kollegor från British Junior.

– Jag är nöjd, att få spela en hel match är skönt för att känna förtroende, säger Wigö som satte fem läckra mål från kanten och bara missade ett läge.

Det viktigaste målet var förstås kvitteringen till 33–33 i slutsekunderna.

– Skönt att det satt och att vi fick en pinne på det.

Guif hade faktiskt inte ledningen en enda gång.

Efter 1–1 drog gästerna ifrån till 5–10 som blev 11–16 och 12–18 innan Emil Andersson och Daniel Ekman såg till att underläget "bara" var tre bollar i paus.

Efter vilan såg det ut som om Guif skulle komma ikapp men laget klarade inte av att bemöta IFK Ystads sju mot sex-spel (gästerna plockade ut målvakten och lirade med en utespelare extra).

Henrik Dahlberg, Erik Gannby, Henrik Knudsen, Daniel Wolf och de andra bortaspelarna förvandlade Skjulstahallen till en lekstuga.

Det var först med knappt nio minuter kvar som Ystads försprång bara var ett mål. Jesper Lindgren reducerade då till 29–30 i tom bur sedan Mathias Tholin snott bollen i försvar. Sedan räddade Adam Krantz ett kantläge och kort därefter ett friläge. Men det var först när Marcus Ekman satte 32–32 och mindre än en och en halv minut återstod som Guif hade utjämnat. Sedan fixade alltså Wigö poängen.

– Vi visste att de skulle spela 7–6 men vi löste inte det. Deras vänsternia (Dahlberg) fick en bra start och fortsatte bara. Vi fick inte till försvaret riktigt, säger tränaren Nicklas Älgekrans.

Så var det.

Försvaret uppträdde för snällt och för vekt.

Det fungerade helt enkelt inte alls under långa stunder.

– 7–6 är lurigt, som att spela 6–5-spel hela tiden. Men det var väldigt starkt av oss. Vi var i princip utspelade och tog oss tillbaka. Vi har en bra vilja och ger inte upp. Vi försökte behålla lugnet och ta med bitarna som fungerade, säger Wigö som hyllades av Älgekrans.

– Han var jätteduktig. Riktigt bra, säger "Älgen".

Och Wigö själv hyllade sina jobbarkompisar från skolan, där även Emil Hansson arbetar.

– Det var ju rätt match de gick på. Det är kul tycker jag, säger Daniel och ler.

– Skönt att de gör en sån här sak och stöttar oss.

Wigö var ett kul utropstecken i ett blekt hemmalag.

– Det är en liten press som ligger i huvudet och som kan ställa till det när man inte fått spela så mycket så det var skönt att sätta de här bollarna och få visa vad jag går för. Att få starta är stor skillnad, då kommer man in i det på ett helt annat sätt, säger Daniel.

Noterbart i övrigt är att Daniel Ekman och Emil Andersson bjöd på handbollsgodis i början av andra halvlek. Först gjorde Ekman, framspelad av Andersson, 18–20 på en japan. Kort därefter satte Andersson, framspelad av Ekman, 19–21 på en japan.