Den vänsterhänte högersexan var rejält nedpackad i den berömda frysboxen under Kristján Andréssons ledning.
Med stjärnan och nyblivna utlandsproffset Daniel Pettersson som konkurrent på positionen har speltiden varit snudd på obefintlig. I vintras ville allsvenska VästeråsIrsta ha Wigö men efter en del turer hamnade han i Eskil och ettan. En serie Daniel känner till väl efter sina många matcher med GP.
Men nu är det bara fokus på högsta ligan som gäller.
– Det är bara att ta för sig. Nu har jag ingen "DP" framför mig och hittills har det varit rätt delat, säger Wigö.
Var det jobbigt att Guif värvade Emil Hansson?
– Nej, det var rätt väntat och jag visste att de hade en högersexa på gång. Janne (Ekman) ringde mig tidigt när han bestämt sig för att bli tränare igen. Han var öppen och förklarade läget och frågade om jag ville hoppa på tåget, självklart sa jag ja tack.
Likheterna mellan kantkonkurrenterna Wigö och Hansson är många. Båda har likadan frisyr, båda jobbar på British Junior, båda är 1,83 långa och båda väger lika mycket.
– Ja, det var lite lustigt att när jag precis bestämt mig för att spara ut håret så kommer han hit med samma frisyr, säger Wigö och skrattar.
Vad har du för mål med säsongen?
– Självklart att få mycket speltid. Jag vill bli en startspelare och det är ett mål som är realistiskt.
Bortsett från våren i Eskil har Daniel spelat i Guif sedan han var sex år och började med handbollen. Elitseriedebut blev det i november 2013. Och snacka om succéinhopp. Wigö hade bara varit på planen i två sekunder när han fick hela Sporthallen att jubla.
Guif ledde med 27–21 och tog time out. Sedan kom fräckisen som överraskade alla. Målvakten Richard Larsson gick ut till sidan. Wigö, med väst, sprang som en projektil från bänken, fick en perfekt passning och vräkte in sitt första elitseriemål.
Ett mål som med största sannolikhet är rekordsnabbt för en debutant i högsta serien, ja möjligen även i alla seniorligor i hela världen.
– Och nu kan ingen slå det eftersom man inte får ha väst längre, säger Wigö och ler innan han fortsätter:
– Det är snart tre år sedan. Det är skönt när man väl får sina första spelsekunder eller minut. Huvudsaken var att känna på hetluften. I timeouten var jag inte beredd på den varianten. Jag blev lite inkastad där och på videon syns det att jag är några meter bakom där jag skulle vara men det gick ju bra ändå ...
Daniel har lagt åtskilliga timmar av sitt liv i Sporthallen som ska rivas.
– Självklart är det tråkigt. Det var dålig tajming att de inte kunde låta oss köra klart en säsong innan den nya arenan står klar men jag tycker ändå att de löst det riktigt bra där ute i Skjulsta. Nere på golvet påminner det lite om Estrad i Alingsås, inte med läktare och så men känslan är densamma. Och det är bra akustik där inne. Det ska nog bli bra drag om publiken klappar igång.
Vad tror du om lagets chanser den här säsongen?
– Det blir tufft. Vi måste vara med i varje match. Vi har ett nytt lag och tappat de stora drivarna. Men vi siktar på slutspel och jag känner ingen oro för att vi ska hamna i kval neråt. Vi har en bra grupp. Det blir kul.
Vilket lag vinner SM-guld?
– Jag tror faktiskt att Alingsås tar det. De ser starka ut.
Förra sommaren konstaterades att Wigö drabbats av TBE och senare hjärnhinneinflammation efter att ha fått ett fästingbett. En tuff period.
– Jag hade tur, man kan få men för livet av en sån här sak, säger Daniel och fortsätter:
– Det är verkligen hemskt. Det var långa nätter av smärta i ryggen och jag kunde knappt ta mig till toaletten eftersom det nästan inte gick att stå på benen. Sedan fick jag jobba igång muskelgrupp efter muskelgrupp. Jag var väldigt nedsatt. Men läkarna sa att det var till stor hjälp att kroppen var bra tränad innan.
Rykten säger att du är lagets Pokémon Go-mästare och spelar väldigt mycket?
– Ha, ha, ha ... vem har sagt det? Jo, det har blivit några timmar och några mil man gått. Jag har haft så mycket fritid ... jag har lyssnat på podcasts och spelat. Unger (målvakten Emil) är inte heller oskyldig. Han har hängt på mig ...
Vad är det som lockar?
– Ett nytt koncept på spel. Man måste röra sig. Jag spelade Pokémon mycket på min Game Boy när jag var liten och det lockar alla åldrar nu vilket är kul, säger Wigö och berättar att en av hans största passioner är datorspel.
– Det har alltid varit mitt intresse. Jag är lite nördig. Nu spelar jag mest FPS-spel (First person shooter).
Men inte mellan 19 och 21 i morgon kväll när Guif spelar ligapremiär borta mot Alingsås.