Många barn tog sig till Lagersberg för att prova på handboll.
Många barn – både tjejer och killar i olika åldrar – har samlats denna julieftermiddag i Lagersberg.
Solen strålar – och aktiviteterna som Guif arrangerar under sommarlovet lockar.
Handbollsmålen är, såklart, uppställda. Men det här är ingen träning. Barnen får fria händer att göra vad de vill. Allra mest populärt verkar vara hopprepet.
– Det är väldigt flexibelt och det är det som är själva idén. Det är rörelseglädjen som vi vill främja och då blir det svårare om vi skulle blåsa i en visselpipa och säga "nu börjar handbollsträningen", säger Cecilia Vestman.
Sommarlovsaktiviteterna är en del i regeringens satsning, Idrottsklivet. Satsningen drog igång förra året – och syftet med den är att ge barn en mer meningsfull framtid och stärka idrottsrörelsens närvaro i vad som Polismyndigheten benämner som utsatta eller särskilt utsatta områden.
Däremot är just Lagersberg inte längre ett utsatt område, enligt polisen.
– Ja, och det där är lite intressant. Om man går strikt efter polisens lista över utsatta områden så är det just nu Skiftinge, Ärsta, Årby och Fröslunda.
– Och vi har pratat lite grann om det där. För vi, som i Guif, har varit i Lagersberg sedan 2022 och den skolan har varit en av de mest engagerade så det vore märkligt om vi bara sa "ni är inte på listan längre, då åker vi inte dit".
Totalt är det 14 specialidrottsförbund som deltar i Idrottsklivet och Svenska Handbollförbundet är ett av dem. Guif och Göksten är två av 24 handbollsföreningar i Sverige som är med.
Projektledare för Idrottsklivet på Svenska Handbollförbundet är just Eskilstunaprofilen Cecilia Vestman – som tidigare varit engagerad i olika roller inom Guif.
– Jag är länken mellan Riksidrottsförbundet och handbollsföreningarna som är delaktiga i Idrottsklivet, och det innebär också att jag har kontakt med de andra specialidrottsförbunden – för vi behöver samarbeta. Jag ska hjälpa föreningarna med de här utmaningarna och där jag också försöker få bra koll på vilka föreningar som har kommit en bit på vägen. Så jag jobbar mycket med att sprida goda exempel och tipsa föreningarna om varandra. Jag har både en stödjande och samordnande roll.
"Det känns som ett drömjobb", säger Cecilia Vestman om sin nya roll.
Hon berättar att hon stormtrivs i den nya rollen.
– Det känns som ett drömjobb. Jag tycker det är jättekul. Jag har varit med i en förening och byggt upp en sådan här verksamhet så att jag känner till hur det funkar i praktiken – och sen att jag i mitt yrkesmässiga liv jobbat länge som projektledare och tycker att hållbarhetsfrågor är viktiga, så det var som handen i handsken att få jobba med någonting som jag tycker känns meningsfullt. Jag tycker om att jobba med utveckling så det är väldigt spännande att få jobba i den sektorn i idrottens värld.
Varför är det så viktigt?
– Jag tycker det finns flera skäl. Ett av de mest uppenbara är det hälsomässiga, man mår bra av att röra på sig. Sen har ju idrotten den här gemenskapen och om man går till Idrottsklivet lite mer allvarsamt så handlar det ganska mycket om att vi vill att barn ska få en meningsfull fritid – och inte lockas in i att vilja vara en del av kriminella gäng. Det är liksom botten, om man går tillbaka i kedjan, till varför det förekommer satsningar av det här slaget. Tidigare och även nu förekommer det ganska mycket satsningar för att barn ska röra på sig. Men...jag tycker att skillnaden nu är tanken att föreningslivet kan erbjuda en social samhörighet som är någonting mer, och det kan ju gälla dig som barn.
Men det är inte bara framtida handbollsspelare man hoppas kunna locka.
– Vi vill också engagera ungdomar som i dag skulle vilja bli ledare för en idrott genom Idrottsklivet. För det blir hela tiden två sidor av samma mynt, man skulle kunna säga att vi startar en grupp i Lagersberg och då är det någon som säger "ja fast vi har inga ledare, så det går inte". Nej, men då måste vi rekrytera ledare och då kan det också bli en del i att engagera fler.
– Vi pratar ganska mycket om föräldrarna också. Vi behöver övertyga dem om att idrott är någonting bra – men också att försöka få in föräldrar som vi vill vara en del kring ett lag. Jag skulle säga att det finns många spår i det här där man förstås vill få barnen att röra på sig och få en meningsfull fritid men också få föreningslivet närmare de här områdena.
Tidigare har Cecilia Vestman även varit med och startat upp projektet Hand the Ball – som går hand i hand med Idrottsklivet.
Cecilia Vestman har varit med och startat upp projektet Hand the Ball – som Guif gick med i under våren 2022. Projektet går hand i hand med Idrottsklivet där målet är att främja rörelseglädje – och på sikt locka fler barn och ungdomar till att börja spela handboll.
Då satt hon i Guifs styrelse som vice ordförande. Men i samband med att hon tog rollen som projektledare på Idrottsklivet valde hon att kliva av.
– För mig blev det att sitta lite på dubbla stolar – att både vara med i en styrelse i en förening och sen jobba för den organisationen som man ansöker till om olika bidrag, tillstånd och liknande. Eftersom jag fortfarande är verksam i Guif som ledare för min dotters lag och med nu på sommarlovsaktiviteterna så kan jag fortsätta verka ideellt i vissa delar men inte i styrelsen.
Cecilia Vestman har varit aktiv inom Guif en längre tid inom olika roller. Allra senast var hon vice ordförande i föreningen. En roll hon valt att hoppa av. "Det kändes lite som att sitta på dubbla stolar", säger hon.
Idrottsklivet är en satsning på tre år. Efter 2025 ska Riksidrottsförbundet utvärdera projektets utgång – och förhoppningen är att det ska kunna fortsätta.
– LOK-registreringen (lokalt aktivitetsstöd kan sökas av varje förening som är ansluten till ett specialidrottsförbund som tillhör Riksidrottsförbundet) sker löpande så där har vi redan ett utgångsläge för 2022. Utslaget i statistiken i den här typen av geografiskt område för handbollen, det är så lågt så det står inte ens 0,0 – utan det står bara en stjärna i den kolumnen. Det är så få barn som spelar handboll och det gäller i princip alla föreningar som vi har med i Idrottsklivet. Så att få åtminstone ett utslag på den skalan kommer att visa att vi nått någonstans.
Nästa steg nu för Guif är att fortsätta med aktiviteterna – även efter sommarlovets slut.
– Det som är nästa steg är att bjuda in till öppna träningar som vi tänkt ha i Volvo CE Arena och i så stor utsträckning vi bara kan vara närvarande i områdena. Där tycker vi själva att det var lyckat förra säsongen. Då körde vi vad vi kallade handbollsfritids på Årbyskolan och då var vi där varje fredag.
– Det vi ska försöka få till i höst är att även komma till den punkten att vi gör någonting som är utanför skoltid, men gärna i direkt anslutning. Det blir som en utvecklingskedja där man först behöver träffa barnen i skolan för där är de ändå, men det är fortfarande inom skolans ram. Men sen att vi får tag på en halltid så vi kan säga att "när du slutat skolan så är dörren till idrottshallen öppen". Så kör vi någon form av träning där. Annars blir steget så otroligt långt. Du ska först läsa på en hemsida att "är du född 2014 så tränar du tisdagar mellan 18 och 19 i Lundbyskolan". Det är väl sådana saker vi trott tidigare, att vi är tillgängliga. Men föreningsidrotten är inte riktigt det när det är svårt att veta hur det funkar. Därför tror jag att det behövs mycket mer närvaro där barnen och familjerna finns.
– För att få ökad mångfald krävs förändring i mindset hos föreningarna så att man släpper det här vi och dom-tänket och börjar intressera sig för vad det är som gör att vi kan få barn som inte idag spelar handboll att komma in i föreningen.