Solen sken över Eskilstuna från en molnfri himmel och det var rena sommarvärmen där ute – ändå var det elitserietrångt på den gamla läktaren i Sporthallen.
– Ja, det här vill man ju absolut inte missa, säger flera av besökarna vi möter i foajén.
Damerna var först ut och matchen mellan Guif och HK Eskil blev lika spännande som jämn. Caroline Hellström tryckte in 1–0 i krysset för Eskil och därpå följde hon upp med ett par lika briljanta som målgivande inspel till mittsexan Rebecka Lindberg, som spelade i elitserien med H65 Höör den gångna säsongen.
I det läget såg det ut att bli tufft för Guifs snäppet äldre spelare – men icke så.
Matchens i särklass största jubel utbröt när Catharina Isaksson Lundquist lirkade in reducering till 17–18, liggandes raklång i luften från närmast omöjlig vinkel på vänsterkanten.
– Jätteroligt att spela handboll igen och kul att få sätta dit den, säger Catharina som hade storasyrran Christina Hjalmarsson med sig i Guif och systerdottern Moa i motståndarlaget.
Eskil hann även kvittera till 18–18 innan slutsignalen ljöd och alla såg nöjda och glada ut när de kramade om varandra efter matchen.
– Jättekul att vara tillbaka i Sporthallen, men nej, någon comeback är inte aktuell, säger Carro Hellström.
Emelie Olsson, Guif och Rebecka Lindberg, Eskil utsågs till matchens lirare i respektive lag av Hasse Leonardsson.
Guiftrion Daniel Pettersson, Richard Blank och Kristján Andrésson blev rejält avtackade, kommunstyrelsens ordförande Jimmy Jansson höll tal och en lång rad äldre Guifspelare fick motta publikens jubel innan det var dags för herrveteranerna i samma klubbar att mötas.
Redan i första anfallet lobbade Kent Andersson in 1–0 just över det vita hårsvallet på Eskils keeper Eino Podar – vilket fick "Legenden" att byta ut sig själv.
– Jag är inte tränad för det här efter min höftoperation, säger Podar som gjorde ett kort inhopp på en straff någon kvart senare.
Då dock närmast ditkommenderad av straffskytten Bobban Andersson.
– Eino säger att han tog en straff av mig när vi möttes på 80-talet och jag ville ha revansch, förklarar likaledes nyligen höftopererade Bobban och flinar.
Och revansch fick han – straffen satt säkert till höger om Podars högerdoja.
Guif var det klart bättre laget och kunde vinna tämligen komfortabelt med 29–23 efter stundtals bländande spel. Bland annat fick vi se den gamle mittsexan Fredrik "Ke" Lundgren trycka in såväl en japan som en dubbeljapan.
Lördagens 35-årsjubilar, målvakten Henrik Eriksson, prisade som bäste Eskil-spelare medan fortfarande härligt tekniske Nicklas Älgekrans utsågs till Guifs bäste.
Men bäst av allt var nog ändå publiken – som förutom att komma i massor även bjöd på stående ovationer vid närmare dussinet tillfällen.
Nog finns det ett handbollssug i Eskilstuna alltid...