När kontraktsförhandlingarna med moderklubben Guif drog ut på tiden valde Fredrik Gustavsson inför säsongen proffslivet i Danmark. Närmare bestämt i Kolding.
– Det har varit en omställning att flytta hit men allting rullar på och jag har kommit in i det mesta. Förutom det danska språket då, säger Gustavsson och skrattar.
Svårt?
– Ja, mycket svårare än vad jag trodde det skulle vara. När danskarna kör igång med varandra, då har jag inte en chans att hänga med. Mot mig är de såklart lite snällare och pratar lugnt och tydligt, men ibland står man där som ett frågetecken.
Kolding har haft en tung inledning på säsongen och ligger på negativ kvalplats efter 15 spelade omgångar.
– Det har inte gått så bra som vi hoppats och vi har inte kommit upp i nivå alls. Kolding är en gammal storklubb som vill tillbaka till toppen men det har inte stämt så bra hittills i år, men siktar enbart uppåt mot slutspelsplats, säger Gustavsson som sitter på ett ettårskontrakt.
Vad säger du om din egen säsong såhär långt?
– Den har varit bra, inte minst med tanke på att det är mitt första år i ligan. Jag har fått mycket speltid och känner stort förtroende från tränaren. Det är inget man som ny ska förvänta sig med tanke på skillnaderna från svensk handboll, så jag är nöjd, säger Fredrik som noterats för 38 mål.
Vilka är de största skillnaderna?
– Det finns en högre individuell kvalitet på spelarna här och det finns många danska storspelare som återvänt hem. Dock upplever jag att handbollen här är lite långsammare än i Sverige.
Proffslivet i all ära men än har inte 24-åringen anammat speciellt mycket av den danska livsstilen.
– (Skratt) Nja, jag förstår mig inte riktigt på deras mat med smörrebröd och pölse. Enligt mig är Sverige ett bättre land överlag.
Kan du beskriva hur en dag ser ut för dig?
– Jag går upp runt klockan nio, käkar och går till morgonträningen om vi har en. Efter det blir det hem igen, vila och käka, för att sedan gå tillbaka för eftermiddagsträning. Det blir inte så mycket tid över till annat, lite tv-spel hinns med ibland, som även försöker följa Guifs säsong parallellt med sin egen.
– Jag tittar på deras matcher så ofta jag hinner. Visst har de gjort ett par mindre bra matcher men man måste komma ihåg att det är ett helt nytt lag och det tar tid att hitta varandra. Det är långt kvar av säsongen så det är ingen panik.