Hans fru Victoria Stridh är höggravid och det har redan varit osäkert om Kristján av den anledningen skulle kunna vara med på de tre första kvartsfinalerna. När den fjärde stundar på måndagskvällen har det gått en vecka över det beräknade förlossningsdatumet.
– Men nu känns det ändå lugnare när de har hemmamatch så han finns i stan, säger Victoria när hon bevittnar helgens träningspass i Guifhallen.
På grund av helgens ungdomscup i basket av jätteformat fick Eskilstunalaget slipa de sista förberedelserna i Guifhallen (lördag) och Rekarne (söndag).
– Det är inget störningsmoment alls. Vi har vetat om basketcupen sedan länge och de hallar vi fick träna i är också bra så det gör oss ingenting, säger Kristján Andrésson.
Barnet som är på väg då, hur lyckas du hålla fokus på handbollen?
– Det har fungerat bra. När det är dags för födsel, så är det dags. Men fram till dess är det bara att fortsätta som vanligt.
Om det blir dags på måndag, vem tar över coachrollen?
– Då är både Christian Andersson och Bosse Åslund beredda, så det är inget problem.
Med några dagars distans, hur ser du på de två extremt olika halvlekarna för er del i onsdags?
– Vi var väldigt bra i första, hade fin rörelse och gjorde många saker rätt offensivt. När jag har sett matchen i efterhand tycker jag även att vi skapade klara lägen efter pausen. Problemet var att Aggefors gjorde lite för många viktiga räddningar då.
– De kom ikapp lite väl snabbt vilket gav dem väldigt mycket energi. Det som känns tråkigt är att vi inte kunde dra mer nytta av de 30–35 inledande minuterna då jag upplevde det som att vi fick Alingsåsspelarna stressade.
Upplever du att ni får slita hårdare på era nyckelspelare?
– Nej, så känner jag inte. De byter lite mer på kanterna och har (Jesper) Konradsson som byter anfall/försvar. I övrigt tycker jag inte det skiljer så mycket. Och vi har väl gått runt på ungefär lika många spelare ända sedan februari.
Apropå det, Viktor Östlunds och Robin Anderssons status?
– Viktors ljumskar har inte blivit bättre så han spelar inte och Robin verkar ha fått en ny släng av magsjukan så han är också borträknad.
Att det kan vara din och Guifs sista match i Sporthallen någonsin är förstås inget du funderar över?
– Nej. Någon gång kommer den matchen oavsett. Vårt mål är bara att det ska bli så sent som möjligt. Vi har gjort en match i Alingsås där försvars- och målvaktsspel fungerade och en annan där vi spelade väldigt bra anfall, i alla fall i en halvlek. Förhoppningsvis ordnar vi en ny match där och får ihop båda delarna då.
Till sist, rykten säger att du för tillfället pluggar en intensivkurs i tyska ...?
– Haha, jag har varit med om en hel del rykten genom åren. Men det där stämmer inte.