Tomas är nämligen redan tränare i två handbollslag, målvaktstränare för både tyska SC Magdeburg och för Islands herrlandslag. Men efter en lunch med Guifs nya tränare Zoran Roganovic har han nu lovat att han kan hjälpa till med lite allt möjligt, men kanske främst målvakterna, så mycket han kan.
– Det kanske är mycket sagt men jag har fortfarande lovat mitt stöd, så mycket jag har tid och kraft till, säger Tomas Svensson.
Han inleder sitt sjätte år som tränare i Magdeburg, men Tomas bor i Barcelona och säger att han har drygt 100 arbetsdagar per år i Tyskland, utöver allt arbete han lägger ner även när han är hemma. Lägg där till att han sedan 2018 är målvaktstränare för Island och det tillkommer 50-60 arbetsdagar, om det inte är OS.
– Det är ganska mycket pendlande fram och tillbaka, man känner till alla flygplatser ganska rejält. Men normalt sett är jag borta en vecka. Sen ibland kan det vara att jag är en vecka i Tyskland och en vecka direkt med landslaget, det kan bli att det slår på, säger Tomas.
Men mellan alla uppdrag, resedagar och fadersuppgifter för sina tonåringar Max, Julia och Teo ska Tomas försöka hitta tid då och då för att hjälpa klubben i sitt hjärta.
– Det handlar om stort hjärta och stort intresse för klubben, inget annat. Det har jag alltid haft, genom min pappa (Runar Svensson) och min familj har man fått ett stort intresse och vill gärna hjälpa till, till den mån man kan.
Med Zoran Roganovic som ny tränare ser Tomas en spännande framtid för Guif och ser fram emot att återigen ha en tränare som inte är från Eskilstuna, första gången sedan Ingemar Linnéll 1998.
– Det finns många goda taktiska idéer och en annan stämma. En människa som kommer från en annan kulturell bakgrund samtidigt som han har rotat sig i Sverige. Väldigt spännande att se hur det utvecklas, det kan också gå lite neråt och sen uppåt, men på sikt tycker jag att det är väldigt intressant, säger Tomas om Roganovic.
Med det sagt tycker han att tränarna som varit i Guif gjort det bra utifrån förutsättningarna dem haft.
– Sista åren kan man tycka att det inte har varit så bra, men förutsättningarna har inte varit detsamma som tidigare, varken ekonomiskt eller kvalitetsmässigt. Generationsväxlingen har inte varit tacksamt för Janne Ekman att sköta men man har inte åkt ur, man har hållit sig kvar i Elitserien och bara det är en stor bedrift. Det Guif gjorde bra förra året var att vinna de helt avgörande matcherna mot de direkta motståndarna.
Tomas beklagar sig över att han inte har kunnat vara i Eskilstuna så mycket under senaste året och gångerna han varit hemma så har det haft att göra med sin pappa Runar som gick bort i början av året. Men just nu har han inga planer på att flytta tillbaka.
– Nej det tror jag inte, jag tror att jag blir europé. Däremot vill jag spendera mer tid där, vill utveckla mitt lantställe och fixa ett permanent boende. På sikt vill jag vara mycket mer på landet, rötterna är viktigt. Mamma lever fortfarande och Håkan (äldre brodern), vi är väldigt tajta. Så det är trevligt att vara hemma helt enkelt. Jag vill försöka spendera mer tid där, det vill man hela tiden. Men tiden räcker inte till, även fast man tycker att man inte har så många arbetsdagar så blir det många mellandagar, resdagar, förlorade dagar. Sen ska man vara hemma också och ta hand om barnen, och det gör jag gärna.