En halvtimme, så lång tid får jag på mig att ställa frågor och knäppa bilder. Tiden är knapp när man dels har ett heltidsjobb som Christian Axelsson har, dels spenderar de flesta vardagskvällar med träning i Nyköpings SK.
– Men jag har det bra. Min chef är tidigare hockeyspelare så han förstår, säger han.
Christian är snickare mellan 07.00 till 16.00 och hockeyspelare resten av tiden. En proteindryck på vägen mellan de två liven och han är redo.
– Det är livet i hockeyettan, säger han med ett skratt.
– Det är få som spelar i hockeyettan som kan försörja sig på det så då måste man jobba. Och jag tycker det är bra. Jag kommer upp tidigt på morgonen och sitter inte bara och fikar.
Just nu är det dock mest hockey som snurrar runt i huvudet. På söndag är det seriepremiär. Seriefavoriten Forshaga väntar i första matchen på bortais.
– När jag spelade med Kumla mötte jag dem och då var de ganska mycket upp och ned. De var svårspelade hemma i varje fall, väldigt fysiska. Man kom oftast hem med blåmärken, säger Christian.
Han avslutade våren i Eskilstunalaget Linden och erkänner att han kom in i spelet mer och mer just under den senare delen av säsongen.
– I början kom jag inte riktigt in i det och så fick jag chansen i Linden och fick spela lite viktiga matcher. Det var kul att få göra det tillsammans med Simon Rodling. Vi kom in i ett bra flow.
Det kan man kanske säga. Christian noterades för fem mål och tio assist på tio matcher i Lindens slutspel.
Du sa, när du skrev på för Nyköpings SK i våras, att du gjorde det mycket för tränarens (Fredrik Mälberg) skull. Att han har en hög kravbild. Har han levt upp till förväntningarna?– Det var en av anledningarna. Det är många klubbar som säger "vi vill det här och det här" men det är många som inte håller det. Tittar man på Mälbergsrecord så har han ju tagit sina lag väldigt långt. Det är hårt jobb som ligger bakom det så klart och det sätter större krav på alla i organisationen och laget, men man pushar varandra.
Är han tuff då?– Det beror på hur man ser det. Han vet vad som finns i oss. Han har värvat ihop ett slagkraftigt lag, med skickliga individuella spelare men det räcker inte hela vägen om man inte ger hundra procent. Och då måste man hitta vägar för att få fram det.
Christian säger att träningpassen inför den här säsongen har varit bland de bästa han upplevt.
– Inget ont om de andra tränarna, men man känner själv att man är där för att bli bättre. Varje sekund, varje pass, varje skär ...man jobbar hela tiden mot ett mål. Man tränar inte bara sin timme utan vill bli bättre.
Varför gillar du tuffa tränare? Kan det har att göra något med tiden i USA?– Därborta är man inte så rädda för att trampa någon på tårna, samtidigt är man lite mer egoistiska i tänket. Man vill inte att någon annan ska trampa på en och därför höjs nivån lite, men man kan nog dra lite paralleller. Det var en av anledningarna till att jag valde att åka dit. Det fysiska spelet, växa lite från den svenska hockeyn. Och jag tror att det gjorde mig till en mer komplett spelare speciellt i närkampsspelet. Och det är något vi försöker pränta in nu. Det är alla de små detaljerna som är viktiga som får matchen att väga över.
Det gick lite upp och ned förra säsongen?– Svårt att definiera vad som gick snett. Vi tycker nog alla att vi borde gått till allettan. Det var en konstig säsong med mycket skador på tunga spelare. Vi hamnade snett och hittade inte den riktiga kemin förrän efter jul.
Förhoppningsvis finns kemin där nu för målet är givetvis allettan.