14 november är garanterat ett datum som Hampus Larsson sent kommer att glömma.
Linköping mötte Frölunda i Saab Arena och den tidigare Lindenbacken var hack i häl på Frölundas forwardstalang Lucas Raymond. När Larsson väl kom ikapp for båda in i sargen med en väldig fart – dessutom med huvudena före.
Raymond reste sig dock och åkte vidare.
Larsson, som fick ta den stora smällen, försökte resa sig upp men föll sedan ihop och fick ledas av isen.
Incidenten visade sig vara allvarligare än vad han först trodde.
– Jag minns hela händelseförloppet. Men kanske inte så mycket av själva smällen då jag dunkade rakt in i sargen. Det blev lite som att det blinkade till. Där och då så kändes det inte så farligt. Jag hade så mycket adrenalin i kroppen att det kändes som att jag skulle åka till båset och vara redo för nästa byte, säger Larsson.
Kort efter röntgades han. Därefter blev det operation där det visade sig att flera kotor i nacken hade fått ta stryk.
– De röntgade mig faktiskt två gånger för att vara säkra på vad som skulle göras. Läkarna sa att det kunde gått riktigt illa men att jag var lyckligt lottad.
– De sa också att jag kommer kunna bli helt återställd och att skadan inte kommer ge några framtida men.
Så efter omständigheterna mår han trots allt bra.
– Jag har en nackkrage som jag ska ha på mig i tio veckor. Jag har en del värk nu men går på smärtstillande. De första två veckorna efter operationen ska man ta det rätt lugnt så det blir rätt mycket stillasittande men jag försöker gå ut och ta lite luft då och då. Man får ta dagarna i den takt de går.
– Känseln och rörligheten är i varje fall bra och jag har hela tiden kunnat röra på kroppen. Rehabiliteringen får ta den tid som krävs, men jag räknar med att vara borta från hockeyn ett antal månader. Jag vill helst inte sätta någon tid, säger Larsson vars kontrakt med Linköping går ut efter säsongen.
Om det blir några fler matcher eller inte i Linköpingströjan denna säsong vill han helst inte ens tänka på.
– Det är väldigt trist som det är just nu. Jag får ju sitta hemma och kolla matcherna på tv:n. Jag vill såklart vara delaktig på isen men efter det som har hänt vill jag bara bli helt återställd. Det är det jag siktar på.
Och visst hade Hampus Larsson behövts i det Linköping som just för tillfället kämpar i botten av SHL.
– Säsongen har varit väldigt konstig på grund av pandemin på många sätt. Vi fick ingen jättebra start och sedan har det varit otroligt ryckigt där vi spelade sex, sju matcher och var tvungna att ta ett brejk i verksamheten då hela 24 spelare testades positivt för covid-19. När vi sedan fick vi komma igång igen så har det gått lite bättre. Men det är svårt att utvärdera något ännu efter så få omgångar.
Något som han dock uppskattar har varit all den stöttning han fått från familj och nära vänner efter den allvarliga nackskadan.
– Det har varit många som hört av sig och frågat hur det är. Det är extra skönt i en sådan här situation, säger Hampus Larsson som under de här veckorna fått en del tid till annat.
– Det har blivit ett antal filmer faktiskt. Jag har några timmar varje dag att slå hål på, men man får se det positiva i det tråkiga. Jag kanske kan jobba extra som recensent framöver, säger han och skrattar.