Nu gick det inte.
Med drygt en minut kvar trillade puckuslingen lite hipp som happ framför burväktare Anders Olsson och på en olycklig retur kunde gästerna göra segermålet och vinna med 3–2.
Inte alls rättvist med hur duellen såg ut sista 40 med en klar hemmadominans.
Att det är mycket psykologi i idrott blev matchen ett utmärkt exempel på, vilket inte minst de närvarande 305 åskådarna fick bevittna.
– Jag skällde ut killarna i första perioden och höjde rösten rejält och svor alldeles förskräckligt. Det räckte som tändvätska, sedan spelade alla med hjärta och visade lite av det här laget kan i ljusa stunder, förklarade tränare Nico Surenkin den totala scenförändringen.
– Tyvärr gjorde vi inte tillräckligt många mål, det hade varit kul att få vinna även om det med facit inte haft någon betydelse.
Linden kom första perioden undan med blotta förskräckelsen. Handlingsförlamning, handfallet över hela rinken är en bra sammanfattning.
Redan efter 1.16 trillade 0–1 in och ställningen blev sedan också 0–2 efter drygt tio minuter.
Smickrande för Linden som först efter mer än 13 minuter lyckades avlossa första skottet på mål.
Sedan kom man ut som hungriga vargar efter pausvilan och fick utdelning omgående. Andrés Staforelli frispelade Lucas Ekholm som dundeade in reduceringen.
Kvitteringen mitt i sista akten var nästan en kopia med omvänd ordningsföljd. Ekholm serverade Staforelli en kalasmacka och denne skickade lika resolut in sitt 13:e seriemål.
De två målskyttarna utgjorde, tillsammans med Adam Helldén, Lindens vassaste anfallstrio.
Den sistnämnde hade för övrigt ett gyllene läge vid 2–2 och hade varit värd att bli matchvinnare.
Eskilstunas hockeyhjältar avslutar nu säsongen mot Segeltorp på söndag där utgången är betydelselös.
Kampen om den åtråvärda tredjeplatsen i Södra Vårettan står mellan Borås och Huddinge.