Bra precis klockan 19 ekade "Ja, jag vill leva, jag vill dö i Norden" i Stiga Sports Arena.
Då kom gåshuden.
Då kom den sköna känslan och pirret.
För oj vad jag saknat detta.
Välfyllda läktare, publikvrål, stämning, drag och vågen som rullar.
Hade ju nästan glömt hur roligt det är under de här 18 månaderna då matcher avgjorts i ekande tomma arenor.
Det märktes även på de skickliga svenska handbollstjejerna. De hade kul och spelade bitvis lika underhållande nu som vid OS i somras då de trollband hela Sverige i en rad pangmatcher.
För du har väl inte glömt hur försvarsgiganten Anna Lagerquist och de andra var så snubblande nära att nå prispallen i Tokyo.
Under torsdagskvällen tog förbundskapten Tomas Axnérs lirare första steget mot ett nytt mästerskap.
Island stod för motståndet när kvalet till EM 2022 drog igång.
Ska inte påstå att det blev spännande.
Sverige var på tok för bra för att isländskorna skulle kunna hota.
Ändå blev det en skön kväll.
Idrott ska avgöras inför publik.
Då blir allt så mycket häftigare.
Att Blågult lekte ångvält och inte släppte in Island i matchen förtog inte stämningen. Publiken höll igång ändå. Detta trots att tillställningen var avgjord redan efter tio minuter.
Till slut vann Sverige med förkrossande 30–17.
Och att kampen uteblev gjorde inget.
Vi fick se delikatesser i stället. Som Nathalie Hagmans sjukt snygga passning från kanten rakt in i mitten till Linn Blohm som nätade
Tror alla njöt, ja kanske inte isländskorna, men övriga, av en magisk kväll med läktartryck.