Idrotten fortsätter att dissa damerna

96–4. Det är inte ett slutreultat i en extremt ojämn basketmatch eller så. Däremot är det den minst sagt ojämlika fördelningen av statliga pengar som ska hjälpa idrotten under coronakrisen.

Per Gillberg.

Per Gillberg.

Foto: Marie Bremberg

Krönika2020-09-18 12:41
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Att idrotten har långt kvar till att kallas jämlik får vi bevis på titt som tätt.

Nyligen avslöjades att herrarnas förbundskapten i fotboll tjänar ungefär 4,5 miljoner mer per år än damkaptenen.

Till viss del kan det kanske ursäktas av att herrarna drar in mer pengar. Samtidigt gör de samma jobb så lite rättvisare borde fördelningen vara.

Under den pågående coronakrisen har idrotten fått en del slantar från staten.

Där får vi på nytt se hur häpnadsväckande snett saker och ting kan vara.

En halv miljard per kvartal delas ut via RF (Riksidrottsförbundet). För kvartal två fick damidrotten fyra procent. Herrarna nöp resten, det vill säga 96.

Måste säga att det känns sjukt och jag har verkligen förståelse för att tjejerna tröttnar.

För du ska veta att Vaila Barsley, Felicia Rogic och alla de andra i United till exempel sliter lika hårt med sin sport som herrstjärnorna i AIK eller Malmö FF.

Skillnaden är att damerna gör det för småsmulor. För något annat kan man inte kalla de drygt 100 000 kronorna som blev Uniteds pott av krispaketet. Det räcker sannerligen inte långt som ersättning för publikbortfall och klart mindre i sponsorpengar.

Nu har United tillsammans med två andra damklubbar skrivit ett öppet brev till RF och fotbollförbundet om orättvisorna.

Vilket är precis vad det är. Jag menar inte att man strikt ska dela 50-50 på bidragen eftersom herrklubbarna omsätter mer. Men att ge tjejerna fyra procent och männen resten känns som ett dåligt skämt.

Som jag inte tror någon tycker är särskilt kul eftersom det i kölvattnet av detta kan sluta med en hel rad konkurser bland damlagen som går på knäna.

Något annat: Förra helgen drog handbollsligan igång.

För Guifs del började det strålande. Laget gjorde i mina ögon sin kanske bästa match på flera år.

Så konsekvent i försvarsspelet och så noggrant och med få tekniska fel framåt.

Det var en fröjd att se hur alla i laget slet och gjorde exakt det som var bestämt på förhand.

Under lördagen väntar Skövde hemma i Stiga Sports Arena. En stentuff match. Men kan Guif lira på samma bestämda sätt som senast är det inget omöjligt uppdrag.

Till sist: Vilken rysare det blir på måndag. AFC som vaknade till och vann senast tar emot Ljungskile i årets hittills viktigaste match. En så kallad nagelbitare som Eskilstunakillarna absolut inte får förlora.